Solen står högt och himlen är klarblå vid huset mittemot Ripsa kyrka. Mycket av det gröna har hunnit slå ut nu efter en lång kall vår.
– Det där kommer bli grönt snart. Det är asparna som kommer sist.
Sylvia Karlsson Lundahl pekar mot ett av träden vid hennes hönsgård. Trädets grenar formar ett tak och skyddar hönorna från rovfåglar.
– Jag har haft höns i 33 år. Det var bland det första vi gjorde när vi flyttade in här.
Att ha egna höns är en självklarhet för Sylvia. Dels är det härligt med egna ägg men framför allt är det gödseln hon vill åt. Den använder hon till odlingarna och det verkar fungera utmärkt eftersom rabarbern redan är klar för skörd.
– Sen är det väldigt roligt med höns. De är trevliga djur och det händer alltid något i en hönsflock.
Tidigare i vår rapporterade DN att antalet ansökningar för att ha höns ökar i Stockholm. Vill man ha höns i tätort måste man ansöka om tillstånd hos sin kommun. Nytt för i år är också att alla som äger höns måste registrera det hos Jordbruksverket. Ett beslut som införts efter vårens fågelinfluensa som drabbat många hönserier hårt. Så pass att det nu är äggbrist i Sverige. På frågan om det är äggbrist hemma hos Sylvia skrattar hon och svarar att det alltid är brist på ägg,
– Men jag klarar mig på att köpa ett äggpack per år, säger hon.
Äggbristen i Ripsa beror inte fågelinfluensan. Den har Sylvia klarat sig undan. Det beror snarare på att det är gott med ägg. Under den ljusa delen av året får hon ungefär fyra ägg om dagen, sedan går hönorna i vila under vinterhalvåret.
De flesta hönorna i Sylvias flock är mellan sex och sju år gamla. Det var ett par år sedan de ruvade fram egna kycklingar så i stället ska flocken utökas med tio unghöns från ett stort hönseri i närheten.
– Det är ett fint hönseri med frigående höns i Aspa. De har bara sina hönor i drygt ett år eftersom de har större produktion. Det är bra att de kan komma hit, fast hönorna blir mer instängda här.
Sylvia har haft alla slags rovdjur på besök. Örn, grävling, hermelin, iller, räv och hund. Det blev flera stora förluster när hönorna gick fritt. Så numera går hönorna bara ut på den skyddande hönsgården. Deras enda bekymmer nu är en hungrig skata som bor i träden utanför.
– Hon sätter sig på dörren in till hönshuset. Den står på glänt under dagarna så hönorna kan komma och gå. Så fort de värpt flyger hon in och hackar hål på ägget och äter upp det.