"I Sörmland kan man i snitt få 30–35 kilo honung per samhälle om året, om man är erfaren", säger Jan Eriksson.
– Vi kan importera honung men vi kan inte importera vår pollinering, den behöver ske här, säger Jan Eriksson, aktiv i Nyköpings biodlare.
Föreningen har märkt av ett uppsving för biodlingen och intresset för deras kurser har ökat de senaste fem åren.
– Det fick fart under pandemin, säger Jan Eriksson.
Han berättar att samtidigt har klientelet ändrats något.
– Tidigare var det mest äldre herrar, nu kommer många fler kvinnor och fler yngre på utbildningarna. Så har det varit sedan tio år tillbaka.
Man behöver inte bo på landet för att bli biodlare, de går även att ha i villaområden.
– Man kan i princip bo i ett hyreshus. Men det krävs ju lite utrymme för utrustningen. Och det behöver vara bitätt, annars har man fler bin i huset än i kupan när man slungat honung, säger Jan Eriksson.
På lördag anordnar föreningen, tillsammans med Naturskyddsföreningen, Trädgårdsföreningen och Svenska Lanthönsföreningen Bigårdens dag på Lilla Kungsladugården strax utanför Nyköping.
Initiativet är en del i pollineringsveckan som pågår mellan 20–28 maj, en öppen plattform där alla som vill kan sprida kunskap och rikta uppmärksamhet på de viktiga insekter som pollinerar naturen och vår mat.
Fruktträd, maskrosor, lönn, raps, blåbär, lingon är några av alla växter som är med och sätter smak på honungen. I burkarna som SN får testa är det ljung, raps och maskros som sätter färg och smak på honungen.
På Bigårdens dag kommer det bland annat finnas tillfälle att titta in i en bikupa, fika, testa och köpa honung i honungsbaren, köpa plantor och hälsa på höns.
Han och Kristina Johansson, har varit biodlare i cirka 30 år.
– Man blir väldigt intresserad av naturen, och får koll på vad som blommar och när, säger Kristina Johansson.
Men det kostar en del, 10 000–15 000 kronor får man räkna med för utrustning.
– Men har man tålamod kan man köpa allt begagnat, säger Elisabeth Granath.
Tålamod överlag verkar bra för den som vill bli biodlare, det är en del man behöver lära sig för att det ska fungera.
– Kom till oss och gå en kurs, eller kom hit en torsdag när vi har öppet hus och praktisera först, säger Kristina Johansson.
Vad kan gå fel om man inte lär sig det man behöver veta?
– Att bina svärmar, de gör de i och för sig ändå, säger Ulla-Karin Danielsson och skrattar.
Hon fortsätter:
– Beroende på väder kan de svälta på våren om man inte har koll, sen behöver man hålla koll på sjukdomar också.
Dragbi kommer hem med pollen. Ett av vaktbina ser till att den hemvändande är ett av samhällets bin. I en kupa har bina beroende på ålder olika uppgifter, den sista tiden de lever är de dragbin, vilket innebär att de hämtar pollen och nektar.