– Anmälningarna ger uttryck för en riktig oro. Men att de har ökat, tror jag framför allt beror på att fler nu känner till möjligheten att anmäla och att det kan göras lättillgängligt på nätet. Jag tycker mig se att vissa anmälningar är gjorda i affekt.
Det säger Anna Thörn, divisionschef för barn, utbildning och kultur i Nyköpings kommun. Hon välkomnar att uppfattade brister i så hög utsträckning förs upp till ytan och granskas av Skolinspektionen. Det ger skolan och dess personal ett bra stöd i förbättringsarbetet, menar hon.
– Det är jätteviktigt att kunna framföra önskemål och krav på förbättringar i skolan. Jag skulle vara rätt bekymrad om mina medarbetare främst uppfattade anmälningarna som ett besvär.
Nu när den blomstertid är kommen har Sörmlands skolelever fått långlov och deras lärare tar semester. Men hos Skolinspektionen lyser flitens lampa även i sommarvärmen. Utöver sin regelmässiga tillsyn av landets skolor har myndigheten en stor mängd anmälningar att pröva.
I fjol kom 4 035 anmälningar in till myndigheten. Ungefär lika många prövades och ledde till beslut. Lavinen av klagomål 2009–2015 – en drygt 160-procentig ökning – har de senaste två åren bromsat in. Men ingen minskning kan skönjas.
I länet görs årligen i genomsnitt 120 anmälningar, främst mot grundskolor men även mot förskolor, gymnasier och andra skolformer. Det motsvarar mer än två anmälningar i veckan. Fram till den 18 maj i år tog Skolinspektionen och Barn- och elevombudet emot 67 anmälningar. Med den hastigheten kan antalet anmälningar i år bli det högsta sedan 2012.
Samtidigt fattar Skolinspektionen allt fler kritikbeslut, ofta förenade med åtgärdskrav. Skolorna har mycket små möjligheter att motverka anmälningarna, som oftast handlar om kränkande behandling och brister i särskilt stöd till elever.
– I vissa fall har man anmält utan att först ta kontakt med kommunen. Det är en del av vårt förbättringsarbete att lära av anmälningarna, men vi måste också titta på hur tydliga vi behöver vara i informationen om vår trygghetswebb, så att vi tidigt kan fånga upp situationer som behöver hanteras.
Thörns erfarenhet är att i stort sett alla anmälningar görs av föräldrar. Knappt hälften av anmälningarna riktas mot lärare och annan personal, men de brister som Skolinspektionen konstaterar handlar vanligtvis om att elev kränkt elev. Ändå har oron för att bli anmäld smugit sig in i lärarrummen; fyra av tio lärare uppger i en undersökning att de har hotats med anmälan.
Det är viktigt att arbetsgivaren gör vad den kan för att skolans personal ska känna sig trygg i sin myndighetsutövning, säger Anna Thörn. Men hon understryker att barnen och eleverna måste komma i främsta rummet, inte underordnas personalens anmälningsoro.
– Jag tänker att risken för att anmälas är en del av vår profession, som vi behöver hantera. Barnen och deras föräldrar däremot kan inte välja – eleverna måste ju vara i skolan.