Anna Lindh var gift med Bo Holmberg, landshövding i Sörmland, och de bodde med sina två barn i Nyköping. Hon ville leva öppet och utan livvakter och vara en vanlig medborgare i Nyköping.
Åtskilliga Nyköpingsbor hade sett Anna Lindh leva som hon lärde.
Hon kunde ses i motionsspåret vid Ekensberg, eller om det var knappt om tid, längs Åpromenaden.
På morgnarna höll hon ett raskt tempo, med ryggsäcken på plats och ett gäng pärmar under armen, för att hinna med morgontåget. En tidig förmiddag sågs hon halvspringande på Stadsbron i Nyköping. En snabb titt på klockan, sedan ökade hon drivet i stegen för att hinna med tåget till Stockholm. I jämnhöjd med Nicolaiskolan stannade en röd Audi som plockade upp Sveriges utrikesminister så att hon hann med 9.50-tåget till Stockholm.
Efter jobbet stannade hon ibland till på Stora Torget, handlade grönsaker och slank sedan in på Kronhallen på Öster för att fixa kvällsmålet till familjen.
Det var så Anna Lindh ville leva sitt liv som politiker och hon visade det också i praktiken.
När Nyköping stod som värd för EU:s stora utrikesministermöte våren 2001 drev Anna Lindh på för att staden skulle vara så öppen och tillgänglig som möjligt. Visserligen lyckades hon inte driva igenom att torghandeln på Stora Torget skulle få fortsätta precis som vanligt, men EU-mötet blev ändå en uppvisning i den svenska politikens öppenhet.
När Anna Lindh stolt bjudit sina ministerkollegor på arbetslunch i Drabantsalen på Nyköpingshus skulle sällskapet vidare till nästa arbetsmöte i Stadshuset. Några av ministrarna satte sig i mörka Volvobilar, omgärdade av polisbilar med blåljus. Men den hårt påpassade tyske utrikesministern Joschka Fischer gjorde sällskap med Storbritanniens Robin Cook och Danmarks Mogens Lykketoft och promenerade istället Slottsgatan upp mot Stadshuset.
I höjd med Stallbacksgränd vid kvarteret Åkroken vek plötsligt de tre utrikesministrarna av mot höger och valde Åpromenaden fram till Behmbron. Där fanns inte en enda polis, bara en äldre man som i lugn och ro rastade sin hund när det plötsligt vällde fram säkerhetsfolk, poliser och journalister genom parken.
Men det hände Ingenting dramatiskt, Nyköping var precis så tryggt, säkert och öppet som Anna Lindh ville att det svenska samhället ska vara.
"Jag är stolt över min hemstad och vill gärna visa mina kollegor vilken fin stadskärna Nyköping har. Staden är ett fint exempel på svensk öppenhet och så har vi en fantastisk skärgård", berättade Anna Lindh.