– Jag är heltidsanställd, men det är som om jag har ett sms-jobb. Jag kan inte säga till min familj om jag jobbar en viss dag eller inte.
Så beskriver en anställd vid Sörmlandskustens räddningstjänst i Nyköping sin arbetssituation.
Bakgrunden, enligt den anställde, är att grundbemanningen i schemat för brandmännen är för låg.
– Om ingen någonsin är sjuk, ska på fortbildning, begravning, 50-årsfest eller bröllop eller något annat, då skulle det i teorin kunna funka, men så ser livet inte ut, säger den anställde.
Följden blir att ersättare måste tas in så fort någon vabbar, är sjuk eller av någon annan anledning är frånvarande.
– Det är en ohållbar arbetssituation för mig, jag har 20-30 procents schemaändringar, säger den anställde.
För honom är arbetsmiljön hos räddningstjänsten så dålig att han överväger att byta jobb.
– Jag funderar starkt på det.
Frågor om bemanning och scheman är en av orsakerna till de stora arbetsmiljöproblemen hos räddningstjänsten, som tidningen har rapporterat om tidigare. Olika syn på sakfrågan har i sin tur lett till konflikter och till ett infekterat arbetsklimat, enligt såväl den konsultutredning som har gjorts som den anställde som tidningen pratat med.
Att det finns olika syn på vilken grundbemanning man bör ha och hur scheman ska utformas bekräftas också av räddningschefen Patrik Kullman.
– Det är en del av det som är konflikten, konstaterar han.
För att bedöma hur stort problemet är, skulle man dock behöva titta närmare på hur det verkligen ser ut, menar Patrik Kullman.
– Man måste titta på statistik hur ofta saker och ting sker, och med vilken framförhållning. Jag har inte de siffrorna.
Enligt räddningschefen kan också vissa personalkategorier, som styrkeledare och deras ersättare, drabbas av schemaförändringar oftare, eftersom de är svårare att ersätta.
Eftersom det finns en lägstabemanning som måste upprätthållas, är det nödvändigt att ersätta frånvaro i utryckningsstyrkan. Men att ha en högre grundbemanning och därmed en viss överkapacitet i schemat är inte ett alternativ, enligt räddningschefen.
– Det har vi helt enkelt inte råd med, säger Patrik Kullman.
Han hänvisar till att personalen behövs på annat håll, exempelvis för att utbildas och för att utbilda andra. Att ha fler i beredskap blir ineffektivt.
– Det är helt enkelt inte en god hushållning av de resurser vi har.