Antti Nikander är utvecklingschef och tomtenisse vid Santa Claus Village i Rovaniemi, Finland.
Jultomten är en inflytelserik makthavare med hög svansföring som gör anspråk på att vara godheten själv. Men stämmer det verkligen? Vi har tittat närmare på hans verksamhet.
Det finns för det första mycket som är oklart när det gäller jultomtens folkbokföring. Enligt vissa källor bor och verkar han på Nordpolen, medan andra påstår att han håller till i Rovaniemi, Finland.
Trots att jultomtens verksamhet är omfattande finns ingen som helst transparens kring hans yrkesutövande. Hur ser till exempel hans företagsstruktur ut? Äger han fastigheter? Bor han rent av i fabriken, och hur lämpligt är det?
Vi kontaktar finska Skatteförvaltningen för att få svar. Vi begär bland annat att få ta del av jultomtens fullständiga folkbokföring. Till en början låter det som att vi ska få svar.
”Vi skall svara såklart”, skriver kommunikationsdirektör Kati Kalliomäki i ett mejl.
Men sedan blir det tyst i flera dagar. När vi hör oss för igen lägger myndigheten locket på.
”Vi kan inte ge information om enskilda personers skatteuppgifter”.
Däremot bekräftar Kalliomäki att jultomten bor i Finland. Hon hänvisar alla frågor till Santa Claus Village i Rovaniemi.
Antti Nikander, utvecklingschef och nisse vid kontoret, berättar att tomten bor på hemlig plats i Korvatunturi i finska Lappland.
– Dit åker han då och då för att få lugn och ro, då han ofta tar emot 4 000 personer per dag vid sitt kontor.
Kontoret ligger i Santa Claus Village. Vi har granskat arbetsförhållandena inom tomteverksamheten där och kan nu avslöja hur arbetsvillkoren ser ut.
Enligt hemsidan santatracker.net uppskattades antalet tomtenissar vara cirka 200 000 år 2021 – en siffra som bekräftas av Antti Nikander.
– Den är realistisk.
Var bor dessa nissar?
– Här har vi bara 2 000 nissar. Vi är huvudorten, tomtens hemstad, men vi får assistans i 200 länder. De får instruktioner och vägledning från oss.
Enligt honom bor nissarna i tomtebyn i Rovaniemi. De får ingen lön för sina många timmar i verkstaden. I stället får de mat, kläder och husrum.
– Det är praktiskt taget samma som lönen skulle ha gått till. De flesta hade lagt lönen på boende, kläder och mat.
Varför inte betala lön också?
– Vi vill inte ha någon lön. Det är inte vår policy. Vårt mål är att ge och visa omtanke.
Får tomten lön?
– Nej, men vi har många företag kring oss som gör affärer och stödjer oss.
Tomten har ingen personalbrist men rekryterar nissar kontinuerligt. Det finns också en akademi där nissarna utbildas på universitetsnivå i olika språk samt samhälls- och omvärldskunskap.
– Jag skulle säga att det här inte är ett jobb, det är en livsstil i andan att ge och visa omtanke.
Jultomten färdas med miljövänlig släde, men till honom kommer mängder av besökare i flygplan.
Enligt en artikel i Expressen från 2021 köper varje svensk i snitt fem klappar per person. Sverige utgör ungefär 0,13 procent av världens befolkning. Vi slår ut den procenten på antalet nissar vilket betyder att 260 nissar står för produktionen av klapparna i Sverige. De skulle då behöva producera 52 miljoner klappar per år.
Vad tänker du om arbetsbördan?
– Det är tufft men om man tänker på att det är 200 000 nissar blir det något annat.
Det är fortfarande mycket.
– Inte från vårt perspektiv. Men vi är ett Nokia-land, så vi vet vad vi håller på med. Vi producerar inte presenter för samma år utan nu tillverkar vi klappar till år 2025–2026.
Han förklarar att de har en modern fabrik på en hemlig plats där alla klappar tillverkas. När våra reportrar frågar varför den är gömd svarar Antti Nikander att det är en självklarhet att hålla den borta från barnen.
– Många barn är extremt angelägna om att få veta vad de ska få i julklapp. Vid den här tiden på året frågar de varje dag. Kommer jag få en telefon? Kommer jag få en hund eller bil? Men jag måste säga till dem att vänta till jul.
Han tillägger att det inte är klapparna som är det viktiga.
– Julen finns i våra hjärtan, inte i materiella ting. Det är en sinnesstämning. Det är därför vi har jul här året om.
Antti Nikander vill trots hårdgranskningen hälsa till läsarna: "Jag önskar er god jul", säger han.
Samtidigt osar Santa Claus Village av kommers. Byn besöks årligen av en halv miljon besökare. Tomten själv ska, enligt uppgift, färdas relativt miljövänligt med släde som dras av renar. Men en stor andel besökare kommer med flyg till tomtens officiella flygplats i Rovaniemi. Konsumtion och flygresor är några saker som bidrar till klimatförändringarna.
Och besökarna ökar. För 20 år sedan flög cirka 365 000 passagerare till destinationen enligt Finavias hemsida. Före pandemin, 2019, hade antalet passagerare ökat till 661 000. Från 2010 skedde en årlig ökning av resenärer, med ett rejält avbrott för pandemin. Under 2022 skedde en viss återhämtning till nästan 561 000 resenärer.
Många flyger från städer på Brittiska öarna såsom Bristol, Cardiff, Glasgow och Manchester. Det kommer även plan från exempelvis Italien, Frankrike och Spanien.
När vi kollar avgångar och ankomster 2 december är det cirka femton internationella avgångar per dag plus avgångar till och från Helsingfors. Bland annat marknadsförs endagsresor till tomtelandet såhär:
”Lappland? På en dag? Och tillbaka igen före middag?”
Väl på plats i tomtelandet kan man förutom att träffa tomten även shoppa loss rejält. Det finns det en uppsjö av butiker där man kan köpa prylar.
Statistik från Finlands meteorologiska institut från 1961 till 2020 visar samma trend som i norra Sverige. Vintrarna har blivit varmare. På sikt kan det alltså bli kontraproduktivt att flyga in resenärer när snön kommer senare och smälter tidigare.
Enligt Visit Rovaniemis hemsida förstår tomten sin globala påverkan och ansvaret som kommer med det då han är så känd.
”Jag är en ambassadör för välvilja, kärlek och fred, och önskar inget förutom lycka till människorna i världen.”
Samtidigt säger han att han hoppas att så många som möjligt får en chans att träffa honom i Rovaniemi – inget gör honom gladare.
Hur går vurmen för mänskligheten och barnen, ihop med julklappsbonanzan och klimatförändringarna som pågår. De kan ju även kan hota hans egen affärsidé?
– Hållbarhet betyder allt för oss här vid polcirkeln. Utan ren luft och natur har vi inget. Besökarna vill inte bara se tomten de vill ut i naturen. Allt vi gör här är av respekt för naturen, säger Antti Nikander.
Kan du ge exempel på det?
– Vi använder lokala produkter så lång som möjligt. I jultomtens by har vi mycket ljus men allt har bytts till led-ljus och vi har ett modernt uppvärmningssystem. Både servicebilar och skotrar går på el och vi har en del solpaneler på taken.
Han berättar även att de har fått EU-pengar för att jobba med en koldioxidneutral och hållbar by med omgivande landsbygd.
– Flyget, det är komplicerat och det största problemet. Vi kan vi tyvärr inte göra något åt vilket bränsle som används, säger han och uttrycker frustration över situationen.
Kan inte tomtens ekovänliga sätt att färdas expandera?
– Vi har renar och en häst i byn för transporter, men det är svårt på allmänna vägar.
Lars Persson vid polisen i Skellefteå förordar ett lagligt sätt för tomten att dela ut klappar.
Jultomtens metoder för att dela ut klappar har också väckt uppseende. I vissa delar av världen, till exempel i USA, har han för vana att ta sig in genom folks skorstenar. Men detta skulle kunna klassas som olaga intrång och är därför inte att rekommendera, säger Lars Persson vid Skelleftepolisen.
– Dessutom är det problematiskt för räddningstjänsten om han blockerar rökvägarna. Tomten är ju faktiskt väldigt gammal och det är ett oerhört risktagande att ta sig ned genom en skorsten. Det vore tråkigt om han fastnade.
Enligt polis Lars Persson är det direkt olämpligt att tomten tar sig in via skorstenar.
Lars Persson förordar i stället den ”svenska modellen”, det vill säga att tomten helt enkelt knackar på ytterdörren.
Trots sina många år i polishuset har han aldrig varit med om att jultomten figurerat i en utredning.
– Det kan till och med vara så att han har en immunitet då det gäller lagstiftning. Han är en oerhört snäll person och gör allt av godhet, konstaterar han.
En av jultomtens renar har ständigt röd nos vilket borde kollas upp. Bilden är redigerad.
En annan brännande fråga är hur väl jultomten egentligen behandlar sina renar? Länsveterinär Annelie Grip Hansson ger ett antal möjliga förklaringar till Rudolfs röda nos.
– Kanske kan man tänka sig att han har hösnuva? Portvinsnäsa? Blivit klämd i stalldörren? Allergisk mot gran? Förkylning? Bränt sig på glöggen? spekulerar hon.
Länsveterinär Annelie Grip Hansson.
Jultomten verkar däremot inte så angelägen om att komma till rätta med problemet. Annelie Grip Hansson tycker att han bör kontakta en veterinär snarast.
– Om snoken inte normaliseras bör det undersökas.
Den här artikeln publicerades första gången 2023.