Lena Nyberg, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, är bekymrad över att så få skolval som hållits.
I det "riktiga" EU-valet röstade drygt halva valmanskåren – den lägsta siffran sedan EU-valet 2009. På Nyköpings enskilda gymnasium, en av de två skolor som höll val, var intresset större: 56 procent röstade i skolvalet.
De flesta av kommunens gymnasister fick dock ingen möjlighet att rösta, eftersom deras skolor struntade i att hålla något val.
Lena Nyberg, generaldirektör på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, menar att det är ett demokratiskt problem.
– Det är sorgligt att inte fler skolor och kommuner tar ansvar för det här. Skolvalet är en möjlighet för unga att få prata partipolitik, att prata demokratifrågor, men också att faktiskt lära sig att rösta.
På Nyköpings enskilda gymnasium anordnades skolvalet av samhällskunskapsläraren Lowe Casserfelt och hans elever i tredje ring. Han tycker att det är viktigt att hålla skolval, av främst två skäl.
– Det ena är att eleverna ska lära sig hur demokratin funkar, och att valen har en viktig funktion i den. Det andra är att eleverna ska få en färdighet i hur man röstar. Man ska veta hur det går till i en vallokal, säger han.
Lowe Casserfelt anordnade valet på sin skola tillsammans med sina elever i samhällskunskap.
Lowe Casserfelt och hans elever byggde upp en vallokal i ett klassrum och röstningen gick till som i ett riktigt val, med valsedlar och valurnor. Innan valdagen diskuterade man EU på lektionerna, och man bjöd också in ungdomsförbunden till skolan. Lowe Casserfelt upplever att skolvalet uppskattades av eleverna.
– Många tycker att det känns högtidligt att få rösta. Att få göra sin röst hörd. Det blir också en mer verklighetsanknuten undervisning, säger han.
På gymnasiet Nyköpings strand utbildning hölls inget skolval. Något biträdande rektor Mikaela Sundquist ångrar, när hon får frågan.
– Jag har faktiskt inget bra svar på varför vi inte gjorde det. Nu när du frågar, då känner jag ju "ouff, det var inte bra". Vi får ladda om till nästa val, säger hon.
MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg menar att oviljan att ta in politiken i skolan beror på konflikträdsla, och pekar på att partierna har stängts ute från många skolor de senaste tio åren.
– Det är väldigt många rektorer som säger nej till att släppa in partierna och ungdomsförbunden. Man vill helt enkelt inte ha den politiska debatten, av rädsla för eventuella konflikter som kan uppstå. Och det är farligt, tror jag. Det du gör är att du lägger locket på demokratin, säger hon.
Resultatet gäller endast de gymnasieskolor som rapporterat in sina valresultat till MUCF.