Elise om oväntade mötet: "Det är ju en jäkla bäver"

Bävrar har setts till i stan den senaste tiden. Kommunen har dem under uppsikt – men så länge de inte börjar gnaga på de ståtliga lövträden längs ån är bävrarna oftast goda gäster, enligt Nyköpings kommunbiolog.

Bävrar är kända för sina byggfärdigheter. De kan bygga mycket tåliga dammar, och bäverhyddor är avancerade konstruktioner med undervattensingångar. Arkivbild.

Bävrar är kända för sina byggfärdigheter. De kan bygga mycket tåliga dammar, och bäverhyddor är avancerade konstruktioner med undervattensingångar. Arkivbild.

Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Nyköping2024-08-14 06:33

När 20-åriga Elise Berkenstam promenerar hem till sig från sina föräldrar går hon alltid längs ån, i höjd med Västra kyrkogården. På den platsen har ett djur med platt svans börjat dyka upp senaste veckan. Första mötet med bävern var sent på kvällen och skrämde livet ur henne.

– Jag pratade på Facetime med en kompis och så hörde jag något i buskarna. Jag flög fem meter upp i luften kändes det som. Men sen ville jag veta vad det var, så jag smög tillbaka, säger Elise Berkenstam.

Hon fick då syn på en mörk figur i buskaget, och hann tänka att det inte finns så stora katter innan hon hörde att det gnagades på något.

– Då kommer det ut något ur buskarna och jag tänker att 'nu kommer någon för att mörda mig'. Men så ser jag den där platta svansen och fattar: det är ju en jäkla bäver.

undefined
Elise Berkenstam delar numera sitt promenadstråk längs ån med en bäver.

Kommunbiolog Stefan Andersson berättar att det inte är onormalt att bävrar söker sig till Nyköping.

– Det varierar, men vi har återkommande bävrar i ån. De verkar trivas här, säger han.

Vanligtvis sköter innerstadsbävrarna sitt utan att störa människor. Vid några tillfällen har kommunen dock behövt markera människorevir kring träd som det börjat gnagas på. Bävrar är smidiga simmare men klumpiga klättrare, och behöver fälla träden för komma åt löven.

– Det har hänt att bävrarna fått upp ögonen för de gamla och värdefulla lövträden längs ån. Då har man fått sätta upp stängsel runt stammen. Om det blir krångligt för bävern att komma fram, då kommer den lägga energin någon annanstans.

undefined
Stefan Andersson är kommunekolog i Nyköpings kommun. Man ska inte vara rädd för bävrarna, men säkrast är att hålla behörigt avstånd. "De har ju ganska kraftiga tänder", säger han.

Bävrarna är kända som skickliga ingenjörer för deras dammbyggande. Men de bygger bara dammar om det är för lågt vatten, och kan lika gärna bosätta sig i miljöer där vattennivåerna redan är bävervänliga.

– När de lever i ett större vattendrag, som Nyköpingsån till exempel, då behöver de inga dammar. Nej, vi behöver inte oroa oss för att de ska dämma upp Nyköpingsån. Så stora konstruktioner bygger de inte, säger Stefan Andersson.

Elise Berkenstam träffade bävern senast häromkvällen, återigen på väg hem från sina föräldrar.

– Jag pratade med samma kompis på Facetime, och så sa jag 'hoppas den där bävern inte skrämmer livet ur mig igen'. Sen hör jag något typ rafsande, precis vid mina fötter. Och så är den där, inte ens en halvmeter bort och den står och stirrar på mig. Sen gick den in i sin buske igen, och jag tog sats och sprang förbi den, säger hon.

undefined
Forskaren och bäverexperten Göran Hartman skriver till SN att grenhögen på denna lilla ö i ån kan vara begynnelsen till en bäverhydda.
undefined
"Tveksamt. Placeringen är fullt möjlig men det är liten hög och i så fall är det början av ett hyddbygge. Tänk att när den är färdig så ska den som ett minimum kunna härbärgera en kammare där bäver får plats torrskodd över vattenytan. Ni får hålla ett öga på platsen", lyder Hartmans expertutlåtande.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!