Magnus Wihr, 51 år, har fått sin sportprotes utprovad och justerad. Under ledning av den paralympiska guldmedaljören Heinrich Popow har alla på plats gjort några övningar och även provjoggat på Multihallens banor. Det är nya muskler som måste användas. En sportprotes skiljer sig mycket från den vanliga protes alla har annars.
Magnus Wihr pustar ut efter ett första joggingtest och torkar sig i pannan.
– Man spänner sig. Att strutta runt här 50 meter är ju inte långt, men man blir genomsvettig.
Han konstaterar att det inte bara är fysiskt påfrestande utan även mentalt.
– Man måste lita på grejerna.
Han förlorade sitt ben vid en trafikolycka på mc våren 2017.
– Jag väjde för en traktor på ett tokigt ställe på en liten grusväg och träffade någonting, en sten, ett träd, jag vet inte, säger han.
Han fortsätter:
– Jag vet att det smällde och att jag hamnade på rygg i blåbärsris.
Hur långt tid det sedan tog för ambulansen att komma vet inte Magnus Wihr. Men han var vi medvetande hela tiden. Adrenalinpåslaget måste ha varit stort.
– Jag förstod nog inte hur allvarligt det var.
Det var inte förrän ambulanspersonal på plats snörde åt hans ben allt svartnade.
– Sedan vaknade jag upp på Karolinska efter tre dagar. De hade pumpat i mig tre liter blod så det var nog på håret att jag klarade mig.
Livet vändes upp och ner.
– Allt blev precis tvärtom, ingenting var som vanligt.
Att komma tillbaka till det vanliga blev hans stora mål.
– Jag ville tillbaka och få en vardag, det jag kände igen. Det låter kanske tråkigt men att få jobba fulltid igen. Att gå hemma blev fort väldigt tråkigt.
Redan samma år var Magnus tillbaka på sitt arbete igen.
– Jag började ganska tidigt utan protes på 25 procent. Hoppade på kryckor.
Nu har han kommit till Rosvalla för att testa proteser.
Men mest handlar det om att lära sig tekniken, konstaterar Magnus Wihr.
– Man vill ha samma steglängd för att få en jämnhet.
Han har förstått att det skiljer i svårighet beroende hur mycket av benet man har kvar.
– Men Heinrich Popow har ju heller inget knä kvar precis som jag så det går ju, säger Magnus Wihr och konstaterar att paralympiern kan bli en positiv drivkraft för honom att få till en förändring.
Det tror sig Oxelösundsbon behöva.
– Jag går inte ut och går promenader. Däremot cyklar jag mycket. Det här kan hjälpa mig att få igång det (promenaderna, reds anm) också.
2005 hade SN ett stort reportage med och om Magnus Wihr som skulle representera Sverige i Nordiska mästerskapet i fältskytte.
– Vi var en poäng från medalj, minns han.
Numera har han också slutat med fältskyttet.
Det är andra gången som en testa-på-helg med sportproteser genomfördes. Deltagarna är från hela landet.
– Kanske några fler deltagare nu. Vi hoppas att det ska bli årligt, säger Jesper Karlsson, ortopedingenjör på företaget Aktiv ortopedteknik, ett privat företag som finns på lasarettet i Nyköping men har avtal med Region Sörmland.
Här får alla prova på efter sin egen förmåga. Att gå med en vanlig protes är något helt annat än att göra det med en sportprotes.
– Man övar på att springa för att få bättre kontroll på kroppen, säger Jesper Karlsson.
Han fortsätter:
– Att kunna springa göra att man blir bättre i vardagslivet.
Magnus Wihr pustar ut efter ett nytt test.
– Det här kommer nog att kännas i morgon.