– Kommunen tycker väl att jag får skylla mig själv, säger Roger som haft problem med missbruk under många år.
I höstas drabbades han av en kraftig hjärnblödning, som slog ut delar av vänster kroppshalva och sannolikt även skadade minnesfunktioner och orienteringsförmågan.
Vänster arm är delvis förlamad, vänsterhanden är obrukbar, hans vänsterben hänger inte riktigt med. Förlamningen syns på vänster sida i ansiktet och han har svårt att äta utan hjälp.
– Minnet är en katastrof och jag orkar kanske gå 20 meter, säger han och stöttar sig mot en käpp.
Efter 40 dagar skrevs Roger ut från Nyköpings lasarett i november. Enligt läkarens bedömning fanns det var han då i stort behov av stöd för att kunna leva ett någorlunda anständigt liv.
I januari sökte därför Roger bostad på ett gruppboende i Nyköping. Där skulle han kunna få en fast bostad och den hjälp han behöver.
Men Nyköpings kommun avslog hans ansökan och beviljade honom istället hemtjänst.
– Det räcker med punktinsatser några gånger om dagen, motiverade kommunen.
Eftersom Roger saknar bostad har hemtjänsten inte fungerat, han har lämnats att leva vind för våg. Några få nätter har han bott på vandrarhem eller hotell, andra har han bott hos sin kompis och ibland hos kompisens mamma.
Sina kläder och andra personliga saker ligger packade i en ryggsäck som han bär med sig.
Rogers hjärnskada gör att han har svårt att passa tider, kallelser till läkarbesök blev liggande oöppnade på flera olika adresser. Därför missade han bokade tider på Nyköpings lasarett och stängdes av från rehabiliteringen
Med hjälp av en god vän har nu Roger överklagat kommunens beslut och hoppas få plats på det gruppboende han sökte i vintras.
– Roger är funktionsnedsatt på grund av en hjärnskada som beror på en kroppslig sjukdom. Enligt läkaren finns det stora möjligheter att rehabiliteringen kan fungera och att Roger kan bli bättre, under förutsättning att han får ett ordnat boende, säger vännen.
Roger har också fått stöd av advokat Staffan Fjellström, som företrätt honom i olika rättsfall.
– Det är av yttersta vikt att Roger får tillgång till någon form av bostad så att det kan bli något meningsfull, dels med hemtjänsten, dels att göra det möjligt för honom att medverka och sköta den rehabilitering som är helt nödvändig, säger Staffan Fjellström.
Roger vill vara anonym och heter i verkligheten något annat.