– Järn har betytt väldigt mycket för utvecklingen vad det gäller att kunna producera någonting inom lantbruk, säger Anders Stenberg.
Han är initiativtagare till järntillverkningen på Lasätter gård som nu sker för andra gången. Första järntillverkningsförsöketet skedde i juni. Då kom många intresserade besökare till gården. Nu en regning lördag i mitten av augusti är det glesare med folk.
Anders Stenberg öppnar locket till plasthink och håller fram något som liknar en rödbrun geggamoja. Det är rödjord - råvaran vid järnframställning. Rödjorden bildades då inlandsisen smälte. Järn löstes ur berggrunden och följde via grundvattnet med ut i vattendragen. När det sedan kom i kontakt med luften så fälldes järnet ut i järnoxider som bildade tjocka lager. Rödjord bildas fortfarande.
– Det bildas rödjord i stort sätt var som helst framför allt där det finns barrskog, säger Anders Stenberg.
Men det krävs mycket av råvaran för att tillverka en liten mängd järn. Carl Crafoord som tillsammans med sin fru Monika driver Lasätter gård håller fram en liten järnkrok.
– Det krävs järnets vikt gånger hundra, säger han.
I det första steget läggs järn och träkol i blästugnen. Där får det vara i fyra timmar. Från bälgarna pumpas luft in ugnen så att den håller temperaturen. På det varmaste stället i ugnen, närmast bälgen är temperaturen 1200 grader.
Efter fyra timmar återstår slagg och en kolaliknade klump. Det är den som sedan blir järnet.
– Man lyfter upp den med tänger och slår av det slagg som finns runt omkring. Det kallas för primärsmide, säger Anders Stenberg.
Smidningen fortsätter sedan i en ärsa. Vid förra järntillverkningsförsöket i juni tog det stopp här. Järnet blev för poröst och kunde inte användas för smide av järnföremål. Men den här gången hoppas man på ett bättre resultat.
I framtiden hoppas Anders Stenberg att besökarna ska kunna vara med om hela processen som börjar med rödjordsgrävning i skogen och slutar med ett egensmidet järnföremål handen.
Carl Crafoord vill gärna att fler ska förståelse för järnets viktiga betydelse i den gamla bondekulturen. Förr fanns ett hundratal smedjor bara i Lasätterstrakten. Nu finns endast ett fåtal kvar. Men människors vardagliga relation till järnet i den gamla bondekulturen märks än i dag i språket.
Carl Crafoord ger exempel på vanliga uttryck.
– "Man ska smida medan järnet är varm" och "Många järn elden". Men få har en fysisk relation till järnsmide, säger han.