– Varför bygger de nya rondeller i stan? Här kan man knappt köra med en normal bil på gamla E4. Man säger att de tar alla skattepengar till stan, ”vi får ingenting”, det är så man pratar. Då försöker man hitta ett annat alternativ.
Mannen som uttalar sig bor i Jönåker, som tillhör Lunda valdistrikt där var fjärde person röstade på Sverigedemokraterna. Han tar ett bloss på cigaretten där han står på parkeringen mittemot bensinmacken och förklarar vidare vad han tror att SD:s framgångar beror på.
– Invandringen. Man vill inte veta av det på landet, det är det man är rädd för. Man vill ha sitt. Förr behövde man inte låsa dörren i Jönåker, nu behöver man det.
Han slänger cigaretten på marken och gör sig redo att åka vidare.
– Men Sverigedemokraterna, de är judar de med. Som allt annat skit, Aftonbladet, nyheterna och allt annat, säger han och drar igång motorn som sitter på cykeln och kör i väg.
Lunda, Råby-Ripsa, Stigtomta ytterområde, Tystberga och Vrena. I alla orterna blev SD största parti. Vad är det som har hänt?
– Många här värnar om landsbygden, säger en kvinna på väg till återvinningsstationen i Vrena med kassar i händerna.
– Jag tror inte det har med rasism eller nazism att göra, det var mycket motstånd när nazisterna var här. Det är snarare sakfrågor som berör. Äldreboenden är inte så bra och så pratet om resurser generellt när det gäller flyktingpolitiken.
Klyftan mellan landsbygd och stad har kommit upp på ytan alltmer, inte minst efter Trump, Brexit och senast fenomenet med Gula västarna i Frankrike.
– Det är samma fenomen i allra högsta grad, men det tar sig olika uttryck, säger Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköpings universitet.
– Förutsättningarna ser väldigt olika ut beroende på hur många som bor på en plats och hur långt man har till en stor stad.
Politikerna har klarat sig med att prata om att ”hela Sverige ska leva”, men inget parti har på riktigt plockat upp frågan.
– Någon gång vart fjärde år inför val pratas det om att hela landet ska leva, säger Henrik Oscarsson Ekengren, statsvetare vid Göteborgs universitet.
Mest är det symbolfrågor som tas upp och för något decennium sedan var landsbygden inte alls på tapeten. Då satsade partierna på att locka storstadsväljare.
Inne på pizzerian i Tystberga sitter två män från Råby. De tror att SD:s framgångar kan ha att göra med rena landsbygdsfrågor.
– Här på landet lägger de ner det mesta. Skolan och annat, så är det över allt i Sverige, säger en av dem.
Han får medhåll från kompisen på andra sidan bordet.
– Det finns ett missnöje med att de bara främjar stora orter. SD står inte heller upp så mycket för landsbygden. Det vet jag inte om något parti gör?
Både globaliseringen och urbaniseringen har skapat tillväxt och samhället i stort har tjänat på det. Men alla får inte del av de extra resurserna, säger Charlotta Mellander.
– De fördelas inte lika. Samtidigt fokuserar politiker och medier mer på de förutsättningar och utmaningar som finns i storstan än de som finns på landsbygden där folk kan känna sig bortglömda.
Dennis Randbäck i Jönåker tror att vissa röstar på SD för att de är oroliga för sin egen framtid.
– Många som jag känner som har röstat på SD har ingen sysselsättning själva. De tänker att någon annan kommer och tar deras skyddsnät. Folk är rädda och så tror de att SD har någon form av lösning på det.
Samtidigt finns en annan sammanhållning på landsbygden, något som kan göra det svårare för nya personer, inte minst från andra länder, tror Leif Svedling, gäst på Maximums restaurang vid macken i Vrena. Yusuf Yildiz, som driver restaurangen, tror att SD är större på landet eftersom fler svenskar bor där.
– Här på utsidan vill de inte ha det blandat som inne i stan, säger han.
– Men världen är stor, den räcker för alla. Vi människor måste prata och lösa saker.