"Alla som var med och hjälpte till är lika mycket hjältar som jag", säger Chanell Lekander, 17.
På nyårsafton ramlade en i skrivande stund okänd man ner i Svandammen i Nyköping.
Chanell Lekander är på plats och firar nyår med sitt gudbarn och dess föräldrar. Plötsligt hör hon hur någon ropar att någon har ramlat i vattnet och hon ser att en person plaskar i vassen.
Hon tittar sig omkring och ser att två personer redan har kommit fram till killen och hjälper till. Hennes första instinkt är att själv hoppa i, vilket hon hinner göra med ett ben, innan hon kommer på att det nog är en dum idé.
Mannen ska ha ramlat ner från vallen ner i vattnet under nyårsafton.
I stället får Chanell Lekander tillsammans med en annan person tag på livbojen, som de räcker över till en tredje person som springer upp till hjälpinsatsen.
– Jag inser att de fyra–fem personerna som står där uppe inte kommer få upp honom så jag springer upp själv.
Väl uppe bildas det ett led, där flera personer drar för att få upp mannen ur vattnet. Runt hjälpinsatsen har det samlats ett antal privatpersoner som kollar på. Chanell Lekander skriker att fler ska hjälpa till och dra mannen, varpå folk ansluter.
Till slut får ett tiotal personer upp mannen, efter att han har fått livbojen på sig.
– Det var en lättnad, men sen så hamnade jag i chocktillstånd. Det är första gången något sådant här händer mig.
Det var vid tolvslaget som en man ramlade i Svandammen vid Vallarna.
När mannen är uppe tar räddningstjänsten och polis hand om honom. Han skjutsas sedan till sjukhus med ambulans.
Chanell Lekander bryter ihop – och fram kommer då den än så länge okända unga kvinnan som SN tidigare skrivit om.
– Hon såg att jag blev ledsen och hjälpte mig ner medan jag bröt ihop. Hon pratade med mina vänner och såg till att jag hade någon att prata med.
De tog aldrig varandras namn eller utbytte nummer. Något Chanell Lekander ångrar idag, då hon gärna hade velat pratat med henne.
Efter händelsen har hon tänkt mycket på det hon faktiskt vad med om på nyårsaftonen.
Händelsen har påverkat Chanell Lekander som har tänkt mycket på vad som inträffade.
– Jag försöker bearbeta det som hände, det var en jobbig situation. Jag gick runt här nu innan vi träffades och tänkte på det som hade hänt.
Att Chanell Lekander hjälpte till menar hon var ren instinkt. Att hon visste vad hon skulle göra tillskriver hon främst den utbildning i hjärt- och lungräddning hon fått via skolan.
– Det har satt sig i huvudet.