– En del av våra brukare säger att de mår sämre nu, att de inte längre kan lita på boendestöd. Tilliten till oss blir skadad.
Det säger en av dem som jobbar inom Nyköpings kommuns boendestöd. Boendestödet hjälper personer, ofta med psykiska sjukdomar eller besvär, i deras hem. Enligt medarbetaren klarar man inte av att utföra sitt jobb i dag, ett stort antal besök har inte kunnat genomföras som planerat.
Grundorsaken är för lite personal, enligt medarbetaren.
Hon får stöd av enhetens chef, som har skrivit en rapport enligt lex Sarah om situationen inom boendestödet. Enligt den klarar verksamheten inte av sitt uppdrag "med den personalbudget som nu råder."
2025 års budget för boendestöd innebär dessutom en besparing motsvarande fyra heltidstjänster.
– Men vi kan inte utföra vårt uppdrag som det är i dag. Om de då ska dra ner också så vet jag inte hur det ska bli, säger medarbetaren.
Enligt lex Sarah-rapporten har bristerna i verksamheten lett till många klagomål från brukare, anhöriga och gode män om besök som inte blivit genomförda som de ska.
De som får hjälp av boendestödet är en utsatt men bortglömd grupp, menar medarbetaren, som tror att det hade blivit ett "ramaskri" om samma brister hade uppstått inom hemtjänsten.
– Men våra klienter är ju precis lika viktiga. Utan boendestödet skulle många av dem behöva bo på ett boende (i stället för i ett vanligt hem, reds.anm.), många skulle vara inlagda eller kanske hemlösa, säger hon.
Bakgrunden till den föreslagna personalminskningen är att såväl boendestöd som hela division social omsorg, som utför kommunens vård och omsorg, går med underskott och därför behöver minska antalet anställda.
Det förklarar Karin Eklund, chef för kommunens funktionsstödsomsorg. Men den föreslagna neddragningen om fyra tjänster har inte skett, och det är oklart om den kommer att genomföras. Detta efter att en risk- och konsekvensanalys gjorts.
– Något beslut att fortsätta minska antalet årsarbetare har inte verkställts sedan analysen togs fram, säger Karin Eklund.
Enligt risk- och konsekvensanalysen skulle arbetsbelastningen för den kvarvarande personalen blir för hög och brukarna bli lidande vid en neddragning. Med minskad personalstyrka "omöjliggörs verksamhetens förmåga att bibehålla kontinuitet i kontakt med brukarna", står det bland annat.
– Det har gjorts en risk- och konsekvensanalys som ska leda till åtgärder för att minska de risker som identifierats i analysen. Det gäller bland annat översynen av boendestödets organisation, säger Karin Eklund.
En förhoppning är att personalen ska kunna tillbringa mer av sin arbetstid med brukarna.
– Ledningen för enheten har fått i uppdrag att se över organisationen och hur arbetstiden används, säger Karin Eklund.
Hon betonar också att alla brukare har rätt till de insatser som beviljats.
– Alla myndighetsbeslut ska verkställas. Vi ska följa lagen, säger hon.
Carina Wallin (S) är ordförande i vård- och omsorgsnämnden som har det övergripande ansvaret för bland annat boendestödet. Hon säger att lex Sarah-rapporten inte har utretts än, och att hon därför har svårt att uttala sig närmare om den.
– Man behöver gräva i det här. Det är svårt att säga om det är rätt resurssatt, säger hon om boendestödets budget och personalstyrka.
Samtidigt säger hon att budgeten lagts i dialog med division social omsorg
– Den bedömning vi har gjort är att budgeten ska vara tillräcklig.