När Karin Bjurevall var elva år föll hon av sin häst och bröt benet. När hon låg på sjukhuset hade hon en fantastisk sjukgymnast. Sedan dess visste hon vad hon ville jobba med. Nu har hon arbetat i 37 år på lasarettet.
Den 55-åriga mannen har vaknat efter att ha legat sövd i två veckor. Respiratorn har räddat hans liv. Det han inte vet är att sjukgymnasten Karin Bjurevall samtidigt räddat hans muskler, leder och skelett – bland annat tack vare en speciell sängcykel.
– När patienterna ligger så här länge nersövda i respirator så tappar man otroligt mycket muskelmassa och proteiner försvinner ur kroppen. Det är en lång väg tillbaka, kroppen fokuserar ju på att i första hand klara andningsarbetet, säger Karin Bjurevall.
Patienter ligger flera i samma sal. Minst en gång om dagen utför hon rörelseträning av nacke, armar och ben samt stretchar hälsenor och knyter händer. Eftersom de är sövda klarar de inte det själva. Patienterna kan väga allt mellan 50 och 150 kilo. Det hade varit ett tungt arbete även utan visir och heltäckande skyddsoveraller.
– Det blir varmt och svettigt såklart. Jag får lyfta deras armar och böja deras ben. Tyngst är det när jag ska mobilisera patienten till att sitta upp på sängkanten.
Patienterna får inte bli andfådda av träningen, eftersom syreupptagningen är deras mest livshotande symptom. Men samtidigt måste man försöka få dem att röra sig, så som att få upp handen till munnen exempelvis. De ligger ofta sövda i 1-3 veckor i sträck. Det gör lederna stela och musklerna svaga.
– Om patienten kan ligga på rygg i åtminstone femton minuter så kan jag ta hjälp av en sängcykel, säger Karin Bjurevall.
"Sängcykeln" är en ställning med pedaler och vadplattor för patientens fötter och ben. Cyklingen sker med hjälp av en motor så länge patienten är nedsövd i respirator. När patienten vaknar stängs motorn av och patienten kan trampa själv.
– Det hjälper till att hålla igång muskler och leder, och benrörelserna hjälper även tarmrörelserna på traven, säger Karin Bjurevall.
Sängcykeln gör också Karins arbete lättare.
– Jag skulle inte orka stå och böja och sträcka varje patients ben i femton minuter, så det är verkligen ett bra hjälpmedel, säger hon.
När patienterna vaknat upp kan de börja öva på att sitta upp. Då har de en sorts kudde som stöttar upp. Sen får de börja gå med hjälp av gåbordet, som Karin Bjurevall demonstrerar här.
Hon har jobbat i 37 år på lasarettet, varav 24 år på IVA.
– Hela tiden lär man sig nya saker, varje dag är en ny utmaning, det är det bästa med det här jobbet, säger Karin Bjurevall.
Nu hoppas hon att sjukhuset ska satsa mer på sjukgymnastiken på IVA.
– Andra sjukhus har en nyare variant av sängcykel som även har ett armcykelstativ. En sån skulle vi också behöva, säger Karin Bjurevall.