Vårfrudagen – Marie bebådelsedag – är en kyrklig högtid som historiskt sett också fått markera vårbrukets början och infaller 25 mars, vilket är nio månader före jul och Jesus nedkomst. Enligt evangelietexten fick jungfru Maria denna dag av ärkeängeln Gabriel veta att hon var havande.
I kristna länder har dagen firats åtminstone sedan 600-talet.
Numer förknippar vi dock denna dag med våfflor. Man tror att namnet våffeldag kommer från att vårfrudag uttalades felaktigt. Det blev till vafferdag, och därifrån ombildades det i vissa dialekter över till vaffeldag, och vaffla är en äldre variant av ordet våffla.
Själva våfflan har anor från medeltiden, men de våfflor vi äter i dag är precis som semlan ett arv från slutet av 1800-talet. Ingredienserna vitt mjöl, ägg, smör, vispgrädde och sylt utgjorde lyxvaror för de flesta i det svenska bondesamhället.
Att våffeldagen infaller på våren har att göra med att det förr fanns större tillgång till ägg och mjölk efter vintern.
Det sägs också att så mycket snö som finns på taken den 25 mars, så mycket snö kommer att ligga på marken till Valborg.
Fram till 1953 var Marie bebådelsedag en röd dag i den svenska almanackan. När helgdagen det året avskaffades, flyttades det kyrkliga firandet av jungfru Marie bebådelsedag till den söndag som infaller mellan den 22 och den 28 mars.
Källa: Nordiskamuseet.se