Daniel Eriksson är ny chef för avdelningen grova brott i Nyköping och Katrineholm. Tillsammans med en stab av rutinerade utredare ska han lösa brott som kan ge livstids fängelse.
Han har gjort sina första månader som chef för polisens utredare av grova brott i Nyköping och Katrineholm. Gruppen är satt att lösa de allvarliga brott som straffas med flera år, eller ett helt liv, i fängelse. Brottsrubriceringarna stavas mord, grova vapenbrott, våldtäkter och grova narkotikabrott.
Vi samtalar om skjutningarna som sargar Sverige. Det som tidigare varit ett storstadsfenomen har spridit sig ut i landet. Eskilstuna. Örebro. Södertälje. En förklaring är förstås tillgången till vapen, säger Daniel Eriksson.
– Några börjar skjuta. Det blir en våldsspiral som bara ökar. Det här har skett successivt de senaste tio åren.
Men varför? Han svarar lugnt.
– En grundproblematik är segregationen vi har i vårt samhälle. Många av dem som växer upp i utanförskapsområden saknar de framtidsutsikter som andra har. Deras förebilder är kriminella personer som åker runt i fina bilar och har dyra klockor. De ser inte människor som går och jobbar varje dag.
Daniel Eriksson lämnade en tjänst i Södertälje för motsvarande arbetsuppgifter i Nyköping.
– Det finns problem med segregation här också men inte alls samma problembild som man har i förorter till Stockholm.
Kan vi förvänta oss en liknande utveckling här?
– Nyköping är en liten stad. Jag tror och hoppas att det är mycket lättare att bryta en negativ trend här än i storstäderna. Och om man jämför med många andra delar av Sverige har vi ett ganska gynnsamt läge. Här finns inte samma grova vapenvåld, det är drygt två år sedan någon blev skjuten här.
Våldtäkter och andra sexuella övergrepp är en betydande andel av de brott som läggs hos kriminalarna i polishuset. Daniel Eriksson reflekterar över det:
– Vi har en porrskadad generation. Det har blivit en enorm förskjutning i vad som anses vara okej. Vi behöver prata mer normer med våra ungdomar. Det är ett långsiktigt arbete.
Han ville bli polis redan som liten grabb. Drömmen gick aldrig över och nu chefar Daniel Eriksson på polisens grova brottsutredningar.
Med polisarbetet följer möten med människor som varit med om fruktansvärda händelser. Daniel Eriksson berättar om en utredning där en man till slut dömdes till flera års fängelse för att ha våldtagit två unga tonårsflickor i Östra Sörmland. Brottet hade begåtts 14 år tidigare. Den ena kvinnan gjorde en polisanmälan och under utredningens gång framkom uppgifter om övergrepp mot ytterligare en kvinna.
– De här kvinnorna fick upprättelse för något som de mått dåligt av i så många år. De har burit det inom sig under hela senare delen av sin uppväxt och det har följt med dem i starten i vuxenlivet. En av dem hade aldrig berättat om det som hänt tidigare. När vi klarar upp ett sådant brott känns det som vi har lyckats.
Flera av de personer som de senaste åren dömts för mycket grova brott i Nyköping sitter i fängelse.
– Det är självklart gynnsamt för oss. I grunden hoppas jag att kriminalvården lyckas och att de inte begår nya brott när de kommer ut.
Vad är det svåraste i utredningen av grova brott?
– Just nu skulle jag säga att det är tystnadskulturen. Misstänkta har en laglig rätt att inte behöva uttala sig under förundersökningen. Det utnyttjas ofta av dem och det kan vi inte påverka. Bland vittnen och målsägare finns också en kultur att inte prata. Det behöver vi komma tillrätta med. Polisen är ofta beroende av iakttagelser för att lösa brott som påverkar hela samhället.