Ensamkommande barn från Afghanistan har tidigare som regel fått permanent uppehållstillstånd. Men i våras ändrades praxis av Migrationsverket. Samtidigt har Sverige tecknat ett återtagandeavtal med Afghanistan för att underlätta återvändandet, något som bland annat har lett till demonstrationer med tusentals människor. Och i en debattartikel i Svenska Dagbladet har 300 lärare skrivit under för att stoppa utvisningarna.
Carl Bexelius biträdande rättschef vid Migrationsverket, förklarar varför praxis har ändrats:
– Skälen för att få uppehållstillstånd är reglerade i utlänningslagen. För de asylsökande som uppfyller kriteriet för flykting- eller skyddsbehövande är lagen tydlig. De får permanent uppehållstillstånd, säger han.
Till "skyddsbehövande" räknas bland annat en person som löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt.
– Uppfyller man inte de skälen ska man egentligen återvända och får då ett beslut om utvisning eller avvisning, säger Bexelius.
Men när handläggarna på Migrationsverket fattar beslut tittar de även på om det finns synnerligen ömmande omständigheter, som hur läget i hemlandet ser ut eller hur personen har anpassat sig till Sverige. Dessutom tar Migrationsverket hänsyn till om personen kan återförenas med sin familj, så kallade praktiska verkställighetshinder, och det är dessa saker som den nya praxisen handlar om.
Rättschef Bexelius förklarar hur man tittat på utlänningslagen igen, men nu både utifrån tillfälliga och permanenta uppehållstillstånd och sett att ömmande omständigheter inte är skäl för att få stanna. Eftersom myndigheterna dessutom inte tar hänsyn till om man har en familj att återvända till, när man blir 18 år, gjordes praxis om. Verkställighetshindret är enligt Migrationsverket inte permanent.
– Vi hade beviljat många permanenta tillstånd utifrån synnerligen ömmande omständigheter, fast det egentligen inte är skäl nog och trots att hindret inte är permanent. Det var här vi ansåg att vi låg snett, säger han.
Efter att den nya lagen om tillfälliga uppehållstillstånd klubbades igenom kan ensamkommande som närmar sig 18 år, och som inte anses vara skyddsbehövande, få ett sådant under tolv månader. När de sedan blir myndiga och prövas igen ökar sannolikheten att utvisas kraftigt.
Majoriteten av de som får permanent uppehållstillstånd får det på grund av den väpnade konflikten i Afghanistan. UD avråder människor från att resa till landet och generalsekreteraren för Svenska Afghanistankommittén hävdar i en intervju med SVT att man inte ska skicka unga personer till landet.
Dessutom har säkerhetsläget försämrats ganska kraftigt under de senaste åren. Antalet civila dödsoffer har ökat och det är många strider i landet. De väpnade konflikterna är intensivare i vissa delar av landet men ingen provins är helt konfliktfri, berättar Therese Pettersson, projektledare vid Uppsala Conflict Data Program och expert på de väpnade konflikterna i just Afghanistan.
– Sedan ISAF (En NATO-ledd säkerhetsmission sanktionerad av FN) avslutade sitt uppdrag har talibanerna lyckats ta distrikt och städer. Konflikten med talibaner har intensifierats. Afghanska styrkor har inte kunnat kontrollera alla delar av landet på samma sätt som när ISAF var närvarande. Under 2015 etablerade sig IS, även om de har pressats tillbaka både av talibaner och afghanska armén, som har stöd av USA, säger hon.
Carl Bexelius på Migrationsverket delar den beskrivningen som Therese Pettersson ger av läget i Afghanistan och bekräftar även hennes bild om hur våldet har förändrats.
– Vi ser även att talibanerna ändrat modus från gerillakrig till mer regelrätta strider och det är det som räknas som väpnad konflikt, säger Bexelius.
Anser ni att det finns områden som är tillräckligt säkra för människor att återvända till?
– Vi har gjort bedömningen att provinshuvudstäderna har varit tillräckligt säkra. Framför allt i Kabul, Herat och Mazar-e-Sharif. Där råder inget generellt våld som gör att befinna sig där innebär ett skyddsbehov.
Samtidigt berättar rättschefen Carl Bexelius att det i november kommer nya riktlinjer med avseende på säkerhetsläget. De nuvarande är ett år gamla. Han vill inte föregå de nya riktlinjerna men säger ändå:
– Eftersom vi också har sätt att säkerhetsläget har försämrats kommer det återspeglas i våra riktlinjer till medarbetarna framöver.