Eleverna i klass 6C på Långbergsskolan sitter framför var sin bärbar dator. En sådan har man haft sedan fyran.
– Vad är en budget? inleder läraren Ethel Lindgren dagens första lektion.
– Man sätter upp hur man ska göra sig av med pengar, svarar Ida Heuberger.
En dator per elev-satsningen påbörjades i Nyköping för två år sedan. Då fick alla elever i årskurs fyra till nio på de kommunala skolorna, samt eleverna på Nyköpings gymnasium, var sin dator. I läroplanen från 2011 lyfts elevdatorer som ett viktigt stöd i undervisningen, bland annat för att öka barnens digitala kompetens och göra de bättre förberedda för arbetsmarknadens framtida krav.
– I dag är datorer ett pedagogiskt verktyg som jag inte kan tänka mig vara utan. Det förändrar hela arbetssättet, säger Ethel Lindgren.
Efter en kvarts samtal om vitsen med en budget, vad man kan tänkas vilja spendera pengar på och tv-programmet "Lyxfällan" loggar eleverna in på en utbildningsinriktad webbplats. Ethel Lindgren loggar in på sin smartboard – en digital version av vita tavlan – och visar vilka övningar som ska göras.
– Jag jobbar mycket med att vi lyssnar på ljudklipp, läser texter, ser en kort film och gör övningar. De har var sin dator, men vi bygger mycket mer tillsammans, berättar hon.
– Vi kopplar datorundervisningen till de kunskapskrav som finns i läroplanen. När eleverna har jobbat med powerpointpresentationer, fotomontage och redigering så är det kopplat till det som vi läser, det centrala innehållet.
Eleverna klickar sig igenom övningsfrågor om begrepp som "kontant", "moms" och "avgift". "Keops pyramid" med Hoola Bandoola Band hörs svagt från någons hörlurar, senare under dagen ska 6C sjunga låten när Långbergsskolan firar FN-dagen.
På skolan finns också många nyanlända barn. Innan man har hunnit lära sig svenska kan det enligt Ethel Lindgren därför finnas ett extra behov av bildstöd.
– Om jag undervisar om samer och fjällen för någon som är uppvuxen i Somalia, kan jag på några sekunder visa bilder eller en film på renarna, säger hon.
– Alla våra läroböcker finns inlästa på alla möjliga språk. När vi läser om hinduismen kan ett barn som bott i Sverige i bara ett år lyssna på precis samma text på arabiska. Utan datorer vore det omöjligt.
Men den digitala skolundervisningen har även sina avigsidor, bland annat tekniska sådana.
– Jag kan ha ägnat mycket tid åt en välplanerad lektion och så fungerar inte tekniken, säger Ethel Lindgren och räknar även upp bortglömda laddare och strejkande datorer som problem.
Eleverna på Långbergsskolan har enligt henne också fått axla ett stort ansvar med att hålla ordning på datorerna som dagligen ska bäras fram och tillbaka.
– Då måste man räkna med att datorer kommer att tappas i marken, säger hon.
Med hjälp av datorerna har barnen blivit bättre på att skriva, eftersom man lättare kan lägga till, ändra och sudda direkt i sina texter. Sämre är det dock med stavningen i dag.
– Varför ska man lära sig det när man kan klicka på rättstavning? säger Ethel Lindgren.