Magnus Leivik och de andra fortsätter jobba med att underlätta logistiken på de logistikplatser som upprättats på polsk mark nära gränsen till Ukraina.
När SN ringer Magnus Leivik kör han på en slingrig bergsväg ute på landsbygden i närheten av gränsen mellan Polen och Ukraina. Täckningen svajar och ibland är det svårt att höra vad Magnus säger. Delegationen, som åkte från Tystberga, kom ner i fredags och de har sedan bosatt sig i en by, inte långt från staden Przemyśl.
– I fredags fyllde vi en 18 meter lång lastbil med alla saker vi fått, som åkte över till Ukraina.
Att frakta dit allt material har varit komplicerat på grund av byråkratin, utegångsförbuden och säkerhetsläget. Men med förare som har EU-medlemskap och med en EU-registrerad bil så har det varit möjligt för sörmlänningarna att ta sig över gränsen.
– Vi har haft en grupp som åkt över och lämnat sjukvårdmaterial. Vi lyckades också hjälpa åtta personer att åka med över till Polen igen.
Snickare, sjukvårdspersonal, ingenjörer och brandmän är några av de yrkesgrupper som representeras bland de tolv personer som åkte ner förra veckan. Många av dem, precis som Magnus Leivik, är kvar för att fortsätta sitt biståndsarbete på plats.
En av många utmaningar för biståndet är logistiken och byråkratin, berättar Magnus Leivik. "Det kan låta banalt men EU-pallar hade hjälpt väldigt mycket. Nu står man med individuella paket och flyttlådor vilket tar evinnerlig tid."
– På ukrainska sidan har arbetet handlat mycket om att hjälpa familjer med att hitta rätt så att de kan få en transport till Sverige. En familj vi hjälpte fastnade i ett dygn på grund av ett tåg som stod still.
Trots att kriget pågår känner Magnus Leivik ingen fysisk rädsla, men däremot är han tagen av allvaret kring allt som pågår.
– Det är väldigt gripande och känslosamt när man tänker på alla livsöden vi ser. Framför allt när man tänker på alla som inte lyckats ta sig ut ur landet ännu. Samtidigt är det en känsla som vi tvingas trycka ner.
När alla åker hem till Sverige igen är oklart. Många vill stanna kvar för att fortsätta att hjälpa till trots att deras huvuduppdrag är slutfört.
– Vi ville åka ner snabbt med hjälp eftersom vi vet att det tar lång tid för de stora hjälporganisationerna att komma på plats. Jag tror dock att jag vill fortsätta med medicinska hjälpinsatser här, men det återstår att se.
De västra delarna av Ukraina har fått så mycket kläder nerskickat att det nu finns ett överskott, enligt Magnus Leivik.
– Vi vill verkligen tacka alla som hjälpt till med pengar och saker. Människor här förstår verkligen hur stort stödet hos allmänheten i Sverige är.