Konsumtionsbaserad växthusgasutsläpp per person och år.
– Det viktiga arbetet är att ha en vision om vad Nyköping ska vara för slags stad 2045 och involvera kommuninvånarna i det arbetet, säger Eva Lövbrand som är biträdande professor i miljö- och klimatpolitik vid Linköpings universitet.
Nyköping har fått hjälp av Uppsala universitet med en koldioxidbudget och enligt den krävs utsläppsminskningar på 17 procent årligen från kommunen, företagarna och de boende för att nå målet.
En konkretare bild – än den i procent – är att Nyköping behöver lägga ner Skavsta eller stoppa all biltrafik för att klara målet, förklarar Eva Lövbrand.
– Det är kraftiga minskningar som krävs under kort tid, säger hon.
Ett annat sätt att förstå hur stora utmaningarna är att genomsnittssvensken i dag, genom konsumtion, släpper ut ungefär 8 ton koldioxid per år, enligt Naturvårdsverkets beräkningar. Det måste ner till ett ton per år, vilket motsvarar en flygresa tur och retur till medelhavet.
Lövbrand ser att den här typen av budgetmetaforer kan vara användbara för att synliggöra problematiken.
– Vi behöver nog ett mentalt ramverk för att hålla oss i skinnet.
Få politiker i Nyköping har i nuläget på sin agenda att arbeta för att lägga ner Skavsta men Eva Lövbrand ser att det kan förändras, fast det förmodligen känns radikalt just nu. Intresset av Skavsta kan komma att svalna framöver, resonerar hon.
– Vi kanske har ställt om samhället på ett sätt som gör att vi valt andra sätt att transportera oss på eller har andra fritidsaktiviteter.
I närtid tror hon att stadsplanering och infrastruktur kommer vara en viktig pusselbit för att få ner klimatavtrycken och det är inte konstiga saker som behöver göras, förklarar hon.
– Bygga ut kollektivtrafiken, cykelbanor och laddstolpar. Konkreta saker som styr bort från den fossila infrastrukturen.
Utöver det behöver kommunen göra investeringar i fossilfria energilösningar, energieffektiviseringar av byggnader och använda den offentliga upphandlingen för att få bort fossilintensiva produkter. Alla samhällssektorer måste med i kommunens planering, enligt Lövbrand.
– Det är inga snabba lösningar utan ett långsiktigt arbete. Kommuninvånarna får inte känna att de blir satta på bar backe och få alldeles för höga energipriser eller inte kan tanka.
Hon har studerat Lysekil, som har ett stort raffinaderi, och ser att det handlar mycket om att skapa en framtidstro för invånarna.
– Vart är vi på väg och vad kan det här fossilfria samhället vara för något? Varför ska vi sträva efter det?
Priset på drivmedel de senaste 20 åren.
Vad ser du för problem med att använda en koldioxidbudget för att visualisera klimatproblematiken?
– Att det kan få en populistisk motreaktion. Vi ser nu när energipriserna skenar och bensinpriserna stiger att det finns en folklig oro, med rätta. Det är viktigt att det här inte skrämmer bort kommuninvånarna från klimatarbetet. Jag vill understryka att ett fossilfritt samhälle bara kan skapas i dialog med de som ska leva i det samhället.
I Sverige står transporter för ungefär en tredjedel av alla utsläpp i Sverige. Utöver det står industrin för ungefär lika stor andel – en tredjedel – och sedan jordbruket, som står för ungefär 15 procent.
Sveriges växthusgasutsläpp per år.
57 procent av utsläppen uppstår i andra länder till följd av svensk konsumtion. Vi importerar till exempel kläder, skor, elektronik och råmaterial. Över 80 procent av importen kommer från länder i Europa, enligt Naturvårdsverket.