Elin Beckman driver Berga gård i Husby-Oppunda.
Länsstyrelsen i Sörmland har beslutat att meddela skyddsjakt på dovhjort från den 1 maj 2022 till den 31 augusti 2023.
Det välkomnas av lantbrukaren Elin Beckman.
– Det innebär att vi inte behöver skicka in någon skyddsansökan, men det största är nog för länsstyrelsen som slipper hantera flera hundra ansökningar. För dovhjortsstammen har ökat något fruktansvärt de senaste fem åren, säger hon.
Länsstyrelsen skriver att bakgrunden till beslutet är att de under de senaste åren sett en markant ökning av ärenden, där önskan är att få jaga dovhjort för att förhindra allvarliga skador på jordbruksgrödor.
– Det blir jättestora förluster för oss. Det är inte bara åkrarna som blir utsatta för dovhjorten utan även betesmarkerna där det betar tamboskap under sommarhalvåret, säger Elin Beckman.
Vissa arrenden som har blivit för hårt utsatta av vilt har inte tagits i bruk.
Dovhjortar har samlats på åkern.
– Vi har gått ifrån vissa arenden som har varit hårt drabbade, det blev för stora skador av dovhjorten. På de åkrar som var värst utsatta var grödorna så korta att det inte gick att skörda över huvud taget.
För att få bättre uppfattning om hur stora betesskadorna från vilda djur är på åkrarna har de placerat ut referensrutor på de olika arrendena. Man stängslar in ett område på fem kvadratmeter där dovhjorten inte kommer åt grödorna. När det är tid för skörd så jämförs resultaten.
– Här inne i rutan ska det vara orört, den mängden skulle ha funnits på hela åkern om inte viltet hade funnits. Och vi ser att det är stor skillnad. Det har varit allt från 30 till 100 procent skador på grödorna utanför referensrutorna, säger Elin Beckman.
Det är ett ansträngt läge för livsmedelsproducenterna med höga kostnader för energi och drivmedel. Och att viltskador har blivit mer kostsamt har också legat till grund för beslutet om att inleda skyddsjakt på dovhjort, enligt länsstyrelsen.
Elin Beckman vid referensrutan som har placerats ut på arrendet.
– Vi måste ha en minskning av stammen, om vi ska ha någon livsmedelsproduktion i de här områdena. Det är stora problem, det är inte lönt att åka ut och skörda. Vilda djur äter året om, så grödan får aldrig vila. Så därför blir det ingen kraftig gröda året därpå, säger Elin Beckman.
Hon menar att om vi ska ha inhemsk livsmedelsproduktion måste viltstammen minska.
– Ska vi öka livsmedelsförsörjningen i landet så måste vi minska viltet.