Räddningstjänsten och ambulansen gav familjens 8-åriga dotter en apa och en nalle. "De betyder mycket för henne", berättar mamman.
Skräcknatten gör sig fortfarande påmind.
När mordbrännarna slog till den 30 september var pappan och familjens yngsta dotter ensamma i lägenheten. De höll på att göra sig i ordning för natten när de hörde ett kluckande ljud från lägenhetens brevinkast. Ungefär samtidigt spred sig lukten av bensin och sedan sa det "poff" – och hallen stod i lågor.
Dottern trodde hon skulle dö. En månad senare är hon fortfarande påverkad, berättar mamman.
– Plötsligt kan hon stanna i steget. Hon fryser liksom till is. När vi kramar om henne berättar hon om sina tankar. Hon är tillbaka där i lägenheten, bland lågorna.
I nästa sekund kan dottern vara som vanligt: En levnadsglad 8-åring som har nära till skratt. Resten av familjen upplever något liknande, även om dalgångarna och topparna inte är lika djupa, berättar mamman.
– Vi har fortfarande saker kvar i vår gamla lägenhet. Vi har inte orkat ta itu med den just nu. I stället umgås vi med varandra. Det känns viktigare än någonsin.
Även om såren är levande börjar vardagen att återvända. De mörka minnena finns så klart där – men också ett nytt ljus.
Efter mordbranden stod familjen på bar backe. De kunde inte vara kvar i sin gamla lägenhet och i princip allt familjen ägde stank av sotlukt.
I det läget ställde Brandkärrsborna – och även andra Nyköpingsbor – upp för de drabbade.
– Det startades en insamling. Vi fick ett presentkort på Ica, så att vi kunde köpa mat. Victoriahem ordnade en ny lägenhet till oss. Människor gav oss kläder och möbler, berättar mamman och fortsätter:
– Det går inte att beskriva hur viktigt det var för oss. Vi behövde så klart kläder och möbler. Men vi fick också värme. Mitt i allt skit fick vi bevis på att det finns godhet.
Än så länge har familjen inte orkat tömma den rökskadade lägenheten på saker. "Men snart måste vi ta itu med det. Det blir svårt att gå vidare innan det är ordnat", säger pappan.
Totalt utsattes tre trappuppgångar för mordbränder under kvällen den 30 september. Polisen bedömer att attackerna var en del i den våldsvåg som skakat Nyköping – men att gärningsmännen misstog sig och i ett par av fallen tände eld på fel adresser.
Redan dagen efter skräcknatten visade Brandkärrsborna prov på sin medmänsklighet, berättar mamman.
– Efter bränderna samlades massor av grannar här utanför på gården. De stöttade oss som drabbats värst. Frågade hur vi mådde och hur det var med barnen. Sådan omtanke gör skillnad.