Det blev glädjande besked för skolsverige när det visade sig att svenska 15-åringars kunskaper i läsförståelse och matematik har förbättrats sedan 2012. Vad det beror på är dock svårare att svara på. Henrik Eriksson jobbar på Nyköpings högstadium som svensklärare. Han kan inte helt säker säga vad trendbrottet i läsförståelse beror på. I matematik pekade många efter Timss-rapporten på "Mattelyftet" men motsvarande fortbildningssatsning fast i svenska Läslyftet startade samma år som Pisa-provet genomfördes, 2015. Så det tror Henrik Eriksson omöjligt har kunnat påverka Pisa-resultatet. Däremot tror han att satsningen på utbildning av lärare är rätt väg att gå.
– Fortbildning av lärare är det enda som ger effekt. Politiker och även många inom skolans värld blandar ihop bedömning och undervisning. De hör ihop men bedömning ger inte kunskap. Det enda som fungerar är god undervisning, säger han.
Henrik Eriksson tycker att läsförståelse har debatterats mycket de senaste åren, även innan Läslyftet.
– Det har jobbats ganska hårt med läsförståelse i skolan under de senaste åren, säger han.
Han lyfter även upp arbetet med att få gästföreläsare till skolan, författarbesök. Minst en gång per år kommer någon till skolan. Något som leder till diskussioner och litteratursamtal. Inte bara mellan eleverna utan något som blir viktiga samtal i lärarrummet, enligt Eriksson.
– Det upplever jag har ökat sedan jag började för 15 år sedan. Eleverna ser fram emot det. Eleverna läser boken inför besöket och blir engagerade. Det kan låta smått men jag tror det har betydelse, säger han.
Han tror också att läsförståelsestrategin, "En läsande klass", som är vanligt på mellanstadiet även har haft stor påverkan på högstadiet.
– Metodiken går ut på att få elever att komma in i texterna men framförallt är det fortbildning för lärare. Den gör att lärarna får ett gemensamt sätt att prata.
I läsförståelse har eleverna höjt sig så pass mycket att de nu ligger över OECD-snittet. Det är framför allt lågpresterande elever som blivit färre. I matematik är det positiva resultat både för högpresterande och lågpresterande elever.