Elisabeth Nilsson har varit regeringens särskilde utredare för gårdsförsäljning av alkohol. Hon är före detta landshövding i Östergötland och tidigare hög chef inom SSAB Oxelösund
Elisabeth Nilsson kommer gående över Stora torget. Hon har just varit och lunchat på Sörmlands museum och dessutom handlat på Åhléns.
Nyligen överlämnade hon till socialdepartementet och dess minister Lena Hallengren (S) utredningen "En möjlighet till gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker". Ett uppdrag som hon fick ansvar för i november 2020.
– Vi kom fram till möjligheten att sälja alkoholhaltiga drycker i liten skala, säger hon.
I liten skala innebär tre liter öl, vin eller andra jästa drycker, och 0,7 liter starksprit. Dessutom får inte produktionen vara storskalig utan från gårdar, mindre bryggerier.
– Och det måste vara förknippat med ett besök, vin- eller ölprovning som du måste betala för, säger Elisabeth Nilsson.
Som särskild utredare hade hon och utredningsgruppen att förhålla sig till att Systembolagets monopol även fortsättningsvis säkras, samt att följa svensk och EU:s lagtext.
Utredningen togs emot positivt från flera håll. Men större bryggerier, som till exempel Nils Oscar, har riktat kritik mot den eftersom de inte får sälja från sitt bryggeri. Deras produktion är för stor.
– Jag tycker att alla bryggerier borde få ha gårdsförsäljning, oavsett storlek, sa Henrik Kihlberg, vd för bryggeriet Nils Oscar, när utredningen presenterades.
Vägen fram till att arbeta på regeringens uppdrag har inte varit rak för norrbottningen Elisabeth Nilsson. Hon växte upp i byn Sören i Kalix kommun, längst in i Bottenviken. Familjen drev ett litet jordbruk.
Hon tog vid Luleå universitet examen som en av landets första bergsingenjörer. Arbetade på SSAB och kom till Oxelösund. Där blev hon chef för metallurgin.
Det var på SSAB som jag kom i kontakt med henne för första gången. En kvinnlig hög chef inom stålkoncernen var ovanligt. Då. Som chef för metallurgin basade hon ytterst över lokala profiler som Kalle Ståhlberg och Steve Johansson, som arbetade på koksverket.
Därefter rekryterades hon som vd för branschorganisationen Jernkontoret. Där var hon i fem år när hon blev uppringd av finansdepartementet med en fråga om att bli landshövding i Östergötland. Länets första kvinnliga landshövding.
Hon och maken Arne flyttade till Linköping och blev kvar i åtta år.
Hon som tidigare slagit ifrån sig frågan om att bli chef hade nu avverkat chefspositioner i över två decennier. "Jag insåg att man kunde påverka och fick inflytande, sedan dess har jag varit chef" har hon sagt i intervjuer.
Här under sin tid som landshövding i Östergötland. Arbetet handlade en hel del om att knyta band mellan näringsliv och myndgheter. Elisabeth Nilsson i mitten, tvåa från höger talman Andreas Norlén.
För fem år sedan utsågs hon till hedersdoktor vid Luleå universitet.
Efter tiden i Östergötland återvände hon och Arne till Nyköping.
– Vi trivdes väldigt bra i Linköping, men vi känner oss hemma i Nyköping.
Och här får hon utlopp att åka långfärdsskridskor på Gälkhyttedammen, Båven och andra sjöar, vandra på Sörmlandsleden, där hon är ordförande.
– Det är hemtama trakter och det är nära till Stockholm, Linköping och Norrköping.
Något nytt utredningsuppdrag önskar hon sig inte nu. Hon har flera styrelseuppdrag så det räcker. Pensionär som hon är.
Nu hoppas hon först och främst att gårdsförsäljningsutredningen skickas ut till samtliga på remiss så att den inte bara blir liggande, som tidigare utredningar gjort.
– Någon lagstiftning före valet blir det inte. Men om allt rullar på kan gårdsförsäljning bli aktuellt 2023, säger Elisabeth Nilsson.
Det är dags att gå vidare. Hon tar sikte på Västra Storgatan och promenerar iväg.
Elisabeth Nilsson känner sig hemtam i Nyköping.