Elsa Erlin Badawi ska under fem månader jobba på biståndsavdelningen på den svenska ambassaden i Jordanien.
Nyköpingstjejen är hemma på besök i föräldrahemmet. Kandidatuppsatsen om hur externa staters hjälp till rebellgrupper kan påverka våld mot civila ska skrivas klart innan avresan i mitten av januari.
– Så jag har två månader på mig men jag har tre fjärdedelar kvar så ja, det börjar bli lite bråttom. Det är ändå en uppsats på 16 000 ord. Och under den tiden måste jag försöka hitta en lägenhet där nere och planera resan, säger hon med ett skratt.
Ambassaden står bara för praktikplatsen, resten måste Elsa Erlin Badawi fixa helt själv.
Vi sitter i mamma Lotti Erlins studio på Bryggeriet. Här har hon mer eller mindre vuxit upp och präglats. Pappa George Badawi, med studio bredvid, kommer från Syrien så Elsa Erlin Badawi medger att den brinnande kärleken för Mellanöstern kanske har sina rötter där.
– Det spelar säkert in, men jag har alltid varit intresserad av det som min uppsats handlar om. Hur USA och andra stormakter lägger sig i olika konflikter och vad det betyder. Och Mellanöstern är unik på så sätt att det är en spelplan för många stater och att de gärna blandar sig i området som är präglat av ett maktvakum.
Hon sökte även FN-praktik i New York, vilket många ungdomar kanske skulle tycka vore ett häftigare val, men är glad för att det inte blev det.
– Jag är väldigt intresserad av freds- och konfliktsvetenskap och Mellanöstern är ett spännande område på så många sätt. Det är så mycket som händer där. Så i stället för att åka till ett ställe och bara prata om det är det bättre att vara på plats där det händer. Och att åka till Jordanien har alltid varit en dröm.
Just nu pluggar hon på Freds- och utvecklingsstudier i Uppsala. All undervisning sker på engelska. Hon har vårterminen kvar innan hon tar sin kandidatexamen.
– Men jag har inte pluggat klart för det. Jag vill gärna ta en Mastersexamen för det känns rätt och jag har funderat att läsa en termin folkrätt på Försvarshögskolan också. Det kan nog vara ganska nyttigt, säger hon.
Elsa Erlin Badawi har länge varit intresserad av svensk utrikespolitik och drömmen är att jobba på UD.
Trots att hon bara är 23 år verkar hon äldre i sättet. Hon argumenterar för sina åsikter och tankar och har en nästan klar plan inför framtiden.
Elsa Erlin Badawi tar mina iakttagelser som en komplimang.
– Det beror nog på mina studier. Man blir väldigt bra på att prata och argumentera. Man blir vass på att formulera sig eftersom det är så svårt att prata om det vi pratar om och för att kunna diskutera det måste man veta vad man pratar om.
Men är du inte oroad för att hamna för mycket mitt i smeten nu?
– Nej, det som är speciellt med Jordanien är att det är en stabil punkt även om det är en region som är så präglad av konflikt. Det som är spännande och nervöst är att man jobbar med hela regionen så jag kommer att få stor inblick i hela området.
I mamma Lotta Erlins konstnärsstudio i Bryggeriet har Elsa Erlin Badawi vuxit upp.
Elsa Erlin Badawi säger att huvudstaden Amman är en väldigt internationell stad med folk från olika bakgrunder, samt att det inte finns någon speciell klädkod jämfört med vad många tror.
– Jordanien är väldigt sekulärt land om man jämför med andra muslimska länder. Klädkoden är väldigt europeisk och i och med att de jobbat mycket med turismen de senaste åren så är det mer öppet.
Elsa Erlin Badawi kommer att arbeta på biståndsavdelningen på ambassaden.
– Och de jobbar bland annat med mänskliga rättigheter, demokrati, hållbar utveckling och ekonomisk utveckling. När jag sökte platsen var det ett plus om man kunde lite arabiska, men det kan jag inte. Jag studerade det under en termin på universitetet, men det är otroligt svårt. Jag får försöka lära mig mer på plats.
Ytterligare ett plus i kanten, förutom studierna då, var att hon tagit två sabbatsår innan universitetet och rest.
– En del kanske tycker att det är bättre att börja plugga direkt, men UD såg resandet som något positivt. Jag tågluffade ensam i Europa i tre månader, var i Marocko under en längre tid och åkte sedan till Portugal och Peru.
Är det något som du kommer att sakna?
– Vänner och familj, men det ska bli kul att vara med om en vår utomlands. Jag kommer absolut inte sakna den tunga vintern i Sverige, säger hon med ett skratt.