En av fyra elever klarar inte kraven för högskolan

Studenter i Nyköping, som gick ut 2016, hade sämre utgångsläge än i landet i stort. Under deras skolgång hade elever fått gå vidare till nästa årskurs, trots svaga betyg. Nu ändras strategin. – Har man fler än två F-betyg i årskurs ett bör eleven gå om, säger Per Ivehammar, rektor på Tessin.

Kajsa Magnusson och Victoria Hjelm på samhällsprogrammet pekar på kursbetygen som ett problem: – Det skulle vara betydligt bättre med ämnesbetyg, så man har chans att förbättra sig under åren. Som det är nu blir det väldigt tufft att ta igen ett betyg om man misslyckas i en kurs redan i ettan, säger Victoria.

Kajsa Magnusson och Victoria Hjelm på samhällsprogrammet pekar på kursbetygen som ett problem: – Det skulle vara betydligt bättre med ämnesbetyg, så man har chans att förbättra sig under åren. Som det är nu blir det väldigt tufft att ta igen ett betyg om man misslyckas i en kurs redan i ettan, säger Victoria.

Foto:

Nyköping2017-02-10 04:30

En fjärdedel av samhällseleverna på Nyköpings gymnasium tog studenten utan högskolebehörighet 2016.

Per Ivehammar, som tillträdde som rektor på Tessinskolan 2015, hade sett tendenserna men känt att han inte kunde agera. Reglerna i skolan hade tolkats så att eleverna själva fick avgöra om de var redo att gå vidare.

Redan i årskurs två såg han att det skulle bli problem.

– Tar eleven med sig svaga resultat upp i trean blir det problem. Vi ansåg inte då att vi kunde göra så mycket åt om eleverna vill fortsätta. Även om jag som rektor helst såg att man går om den årskursen, säger Per Ivehammar.

Nu har skolan tittat på reglerna på nytt och lägger om strategin. Enligt Ivehammar finns allmänna råd i skollagen som säger att rektorn kan fatta beslutet om huruvida eleven ska gå om en årskurs.

– Det är snårigt, men vi har tolkat det så, säger han.

Ivehammar anser dessutom att man så tidigt som möjligt måste ta tag i problemet:

– Vi försöker fånga upp eleverna redan i årskurs ett när vi ser första signalerna och har en mängd åtgärder.

Dessutom tror Per Ivehammmar att vissa elever väljer samhällsprogrammet för att man inte vet vad man vill bli. Utbildningen kan bli för tuff.

– Jag tror att vissa elever gör ett felval men utvecklingen inom gymnasieskolan är att fler och fler elever söker direkt till ett yrkesprogram, säger han.

Victoria Hjelm som går tredje året på samhällsprogrammet, bekräftar att samhällsprogrammet ställer krav.

– Jag var sjuk en vecka och bara det var tufft att ta igen. Om jag skulle misslyckas i en hel kurs tror jag det i princip är omöjligt att ta igen, säger hon, som själv valde samhällsprogrammet för att hon inte visste vad hon ska studera på högskolan.

Både hon och klasskamraten Kajsa Magnusson håller med rektorn. De tycker inte att elever med fler än två F-betyg från årskurs ett ska kunna gå vidare.

– Ur studiesynpunkt är det ett vettigt beslut att kräva att eleverna ska gå om. Men eleverna själva skulle säkert tycka att det är jobbigt att inte kunna gå vidare med sina klasskamrater, säger Kajsa Magnusson.

Över tid har Per Ivehammar gjort analysen att matematiken är nyckeln till problem, även om det för varje enskild elev som går ut kan se olika ut. Skolan har därför satsat extra resurser på matematik med mindre grupper för varje lärare och matematikstugor som har öppet varje dag, utom fredagar.

– Vi följer statistiken noggrant för alla elever för att kunna sätta in extra hjälp och det kommer se betydligt bättre ut i år. Det är jag övertygad om, säger Ivehammar.

Programmet där 25 procent saknar behörighet

Av de 90 elever som gick ut samhällsvetenskapsprogrammet 2016 saknar 25 procent, det vill säga 23 elever i Nyköping, högskolebehörighet.

Detta går att jämföra med Sverige i stort där lite drygt 90 procent av alla elever klarade examen.

För tre år sedan låg Nyköpingseleverna vid samhällsprogrammet på riksgenomsnittet, men resultaten har sjunkit två år på raken.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om