Eleverna William Mohammadi och Moa Johnson går barn- och fritidsprogrammet på Framtidsgymnasiet. De trivs med att ha undervisning på plats.
På borden inne i ett av klassrummen på Framtidsgymnasiet syns leksaker, spel och små figurer i trä. Genom takfönstren skiner solen på de små figurerna. Rummet ska spegla en förskola eller ett fritidshem, och syftet är att komma närmre miljön man ska jobba i, berättar Malin Westin, som är yrkeslärare på barn- och fritidsprogrammet. Att återgå till att undervisa eleverna fysiskt i skolan är en stor glädje för henne.
– Det är superkul att eleverna är här igen, säger hon.
William Mohammadi och Moa Johnson studerar andra året på barn- och fritidsprogrammet och tycker att det känns bra att ha undervisning på plats igen. Det har de haft sedan höstens skolstart.
– Vi jobbar ju så mycket praktiskt. Det är inte ofta man har alla grejer hemma. Man känner sig också mer närvarande när man är här i skolan, säger Moa Johnson.
– När vi hade distansundervisning tappade man en del rutiner. Det finns inget med det som jag saknar, säger William Mohammadi.
"Vi har ju stora maskiner, så det går inte att visa hemma på samma sätt", säger Tomas Scheer, yrkeslärare på industritekniska programmet på Framtidsgymnasiet.
En av yrkeslärarna på industritekniska programmet, Tomas Scheer, beskriver även han en lättnad över att få undervisa på plats igen.
– Vi har ju stora maskiner, så det går inte att visa hemma på samma sätt. En grej som var bra med distansundervisningen är att jag utvecklade min digitala kompetens, förklarar han.
Filip Sandström och Linus Hjerp studerar på VVS-programmet (värme, ventilation och sanitet). När de fick veta att de skulle ha undervisning på plats igen, blev de båda glada.
– Att vara i verkstan igen är roligt, men det som var bra med distansundervisningen var att man inte behövde pendla och kunde sova lite längre, säger Filip Sandström.
– Det är kul att man kan visa det teoretiska som man jobbat med, säger Linus Hjerp.
Även Nyköpings gymnasium har haft undervisning på plats sedan skolstarten i augusti. I lokalerna märks en social glädje. Kanske ett uppdämt behov som vuxit under pandemin. Det tror Timo Rosenström, som är lärare i svenska som andraspråk och religion på barn- och fritidsprogrammet.
– Det sociala har jag saknat. Att kunna prata med eleverna igen på ett annat sätt.
Lärarna Timo Rosenström och Linda Stämneryd har saknat det sociala då de undervisat på distans.
Timo Rosenström berättar att undervisningen på distans kom med en del utmaningar.
– När man höll föreläsningar så var det helt knäpptyst och det var lite läskigt.
Men distansundervisningen har även påverkat eleverna, menar han:
– Jag märkte att en del mådde dåligt och halkade efter.
Mitt emot, vid ett av borden i matsalen, sitter Linda Stämneryd som är yrkeslärare vid barn- och fritidsprogrammet.
– Det var underbart att få börja lära ut på plats igen. Att komma hit och kunna arbeta praktiskt är kul, det är svårt på distans.
Linda Stämneryd berättar att det finns elever på skolan som hellre vill ha distansundervisning.
– Det är några som har frågat om vi kan återgå till det. De tyckte att det var lättare att fokusera hemma och skönt att inte behöva pendla.
Livia Elzén Wretling och Gabriel Göransson, elever på samhällsprogrammet vid Nyköpings gymnasium, tycker att det är skönt att ha undervisning på plats igen.
Livia Elzén Wretling, Cornelia Atmer, Anas Alkawas och Gabriel Göransson är elever på samhällsprogrammet på Nyköpings gymnasium.
– I början tyckte många att det var skönt med distansundervisning, men efter typ tre veckor blev det jobbigt, säger Anas Alkawas och de andra håller med.
Det är sista året på gymnasiet för dem. De är glada över att kunna träffa varandra i skolan igen och i synnerhet nu när studenten inte är långt bort.
– Skönt att få rutiner igen. Äta frukost och cykla till skolan. Få den där dagliga motionen som är så viktig, avslutar Gabriel Göransson.