Kontrasten mellan den gamla trädgården och dagens byggnad där Hennes & Mauritz huserar.
– Nej, jag är inte bitter, skrattar Eva Josephson, konst- och utställningsansvarig på Nyköpings kommun.
Hon har tagit initiativet till utställningen vars tema kretsar kring förändring och svunna tider. Eller nostalgi, som hon säger.
Utställningen rymmer cirka elva fotografier från historien. Som kontrast utrustas besökaren med ett häfte som rymmer fler bilder på hur motsvarande byggnader ser ut i dag.
Den gamla trädgården är spårlöst försvunnen. Istället står där H&Ms lokaler.
Ett exempel är den stora trädgården som sträckte sig från Västra Storgatan ända till Knipgränd. Här hade konditor Wemmerström ett så kallat schweizeri som var så typiskt för 1800-talet, med kafé och tillhörande alkoholservering. Stället öppnade sommaren 1851 och hade dessutom promenadstråk, kägelbana och gungor. Trädgården användes vid sidan om kaféverksamheten också som fotoateljé.
– Tänk så mysigt – varför har vi inte så i dag? utbrister Eva Josephson.
Och mycket riktigt. Kontrasten mot 1960-talshuset där H&M nu huserar är slående.
Stora hotellet, som det kallades förr i världen, användes som en offentlig nöjeslokal där årets stora fester firades. Ett exempel är bal vid kungens namnsdag. I dag huserar Scandic i byggnaden.
Ett annat exempel som får en att undra varför man inte föddes för 150 år sedan är bilden på det som idag utgör Scandic på Västra Storgatan. Byggnaden, som förr i tiden kallades "Stora hotellet", uppfördes på 1880-talet och var förgyllt med tidstypiska detaljer. Det ska jämföras med dagens mer avskalade fasad.
Stora hotellet byggdes ut 2017. Den gamla parkeringen försvann och hotellet fick sig nya rum.
– Jag skulle hellre bo på det här hotellet, säger Eva Josephson och nickar mot den svartvita bilden på väggen.
Var det bättre förr?
– Jag kan inte säga att det var bättre förr. Jag fattar att folk hade råttor och blev sjuka. Det har alltid rivits och staden måste få utvecklas. Sedan kan man fråga sig om vi gör det bästa, det som är skönt och vackert?
Under vilka perioder förändrades Nyköping som mest?
– Det är nog sekelskiftet 1900 och såklart under rivningsvågen på 1960-talet, som på så många andra ställen.
Eva Josephson beundrar det gamla trähuset vid Åkroken.
Bilden på det gamla trähuset vid Åkroken från 1968 är ett annat intressant stopp som utställningen har att erbjuda. Stället revs, varpå det gjordes arkeologiska utgrävningar där fynd från 900-talet gjordes. Enligt Eva Josephson är det Nyköpings äldsta bosättningsplats.
Efter utgrävningarna rasade en debatt i staden huruvida ett bostadshus skulle byggas på platsen. Det vankades folkomröstning i frågan, men cirka 4 000 röster fattades för att en sådan skulle komma till stånd.
– Folk ville inte att det skulle byggas någonting, säger Eva Josephson.
Vi vet alla hur den sagan slutade.
På Lilla Strömgatan tre byggdes ett trähus 1885 och revs knappt hundra år senare. Ett kollektiv bodde i huset på 1970- och 80-talet.