Sandra Bodmark och Kashinsi Feruzi Alfred träffas för första gången i Nyköpings hamn för att äta glass och lära känna varandra.
– Det här såg jag genom familjecentralen i Brandkärr, och då tänkte jag att det kan vara kul. Dels för att hjälpa en annan familj, men även för mig och mina barn, säger Sandra.
På sina resor till Tanzania har Sandra lärt sig lite swahili. Ett språk som även Kashinsi kan, då han är uppvuxen i Kongo.
– Jag ville träffa andra personer och öva på svenska. Kanske promenera tillsammans, säger han om varför han sökt sig till projektet.
Han har gått på SFI i 8 månader. Innan dess var han mycket hemma, och nu vill han ut och träffa människor.
– Här i Sverige är det lite svårt att prata med personer. Men i skolan och på språkcafé är det enklare.
Även Rahmo Alqadi och Sanna Laukkanen med familjer träffar varandra för första gången. För dem blev det pizza i solskenet.
– Om vi hittar några gemensamma beröringspunkter så kanske vi fortsätter ses, säger Sanna Laukkanen.
Konceptet Familjekompis startade i Örebro 2017 och kom till Nyköping i april i år. Det är studieförbundet Bilda som står bakom, och konceptet är enkelt – man anmäler sitt intresse, Bilda hittar en familj som de tror matchar med ens egna och därefter bjuder de in till en första träff.
Syftet med projektet är att skapa möten mellan nya svenska familjer och etablerade svenska familjer.
Angelica Patek är projektledare för Familjekompis i Nyköping, som Länsstyrelsen finansierar och kommunen är medarrangörer till. Än så länge har drygt 40 personer anmält sig till projektet i Nyköping.
– Det kommer utifrån att vi har stora utmaningar med integration och att vi lever segregerade, berättar Angelica Patek.
Ett stort fokus i projektet är det ömsesidiga lärandet – det är inte bara etablerade svenskar som ska lära nysvenskar något, utan det är ett "givande och tagande".
– Vi menar familjer i vid bemärkelse. Det betyder att man inte måste ha barn eller att man kanske har vuxna barn. Det kan se ut på många olika sätt!
Projektledarens uppdrag är att matcha ihop de som intresseanmäler, föra samman och vara med på den första träffen. Dessutom kan projektledaren agera som en "brygga" mellan de som träffas för att få igång samtalet och fortsätta hålla kontakt – om man så vill.