– Jag är jätteglad att jag har fått ett sommarjobb för att kunna tjäna lite extra pengar och det är kul att jobba så det är jag tacksam för, säger Ida Ceder som till hösten ska börja tredje året på Nyköpings Enskilda Gymnasium, där hon läser ekonomi och juridik.
Det är tredje sommaren som hon sommarjobbar, och andra sommaren på glasskaféet Aktersnurran.
År 2019, före pandemin, arbetade 60 procent av Sveriges gymnasieungdomar extra någon gång enligt Statistiska centralbyrån – men det var vanligare att tjejer (65 procent) extrajobbade än att killar gjorde det (57 procent). Vanligast är att arbeta över sommaren.
– Det är också bra för framtida jobb, att få arbetslivserfarenhet, säger Ida Ceder.
Under år 2020 arbetade dock färre ungdomar på grund av pandemin. Totalt 53 procent av alla gymnasieungdomar arbetade extra någon gång – men trenden kvarstod, fler tjejer än killar arbetade extra. Däremot visar SCB:s statistik att killarna som arbetat extra under 2019 och 2020 fick högre löneutbetalningar än tjejerna i genomsnitt. Tjejernas genomsnittliga löneutbetalningar motsvarade som lägst 79 procent av killarnas och som högst 92 procent.
– Alla kollektivavtal är könsneutrala. Det kan vara så att killarna har mer betalt än det som är lägsta möjliga, det är ett alternativ. Det andra alternativet är att de arbetar fler timmar, säger Malin Ackholt, förbundsordförande för Hotell- och Restaurangförbundet.