Utanför gruvan har man hängt upp skyltar med historisk information.
– Så. Ska vi gå ner?
Frågan kommer från Bengt Sjögren som är vice ordförande i Nyköpings hembygdsförening. Han berättar om Gustav Adolfs silvergruva som är belägen i Hållets naturreservat i Nyköping. Trappen som leder ner i gruvan har funnits sedan 2017 och först då blev gruvan tillgänglig för allmänheten.
– Det var en stor invigning då med jättemycket folk, säger Bengt Sjögren.
Från 1600-talet fram till en bit in på 1800-talet användes Gustav Adolfs silvergruva till att utvinna malm – främst silver.
– I slutet på 1700-talet blev silver väldigt eftertraktat och då upplevde den här gruvan sin storhetstid under några år. Från 1800 till 1801 fick man upp 150 kilo silver och 25 ton bly. Totalt bröts 559 kilo silver i Sverige det året, säger Bengt Sjögren.
Gustav Adolfs silvergruva är en del av Gruvstigen i Hållets naturreservat. Stigen kom till genom ett samarbete mellan Nyköpings hembygdsförening, Nyköpings kommun, Frisksportarna i Nyköping, Sydöstra Sörmlands industrihistoriska förening samt Nyköping Oxelösunds släktforskarförening.
Runt Gustav Adolfs silvergruva finns Gruvstigen som undervisar om andra gruvor som funnits i närheten.
– Vi har fått finansiering till projektet från kommunen och från Länsstyrelsens LONA-satsning (den lokala naturvårdssatsningen).
Förutom Gustav Adolfs silvergruva kan man på Gruvstigen få information om andra gruvor som funnits här, men silvergruvan är det enda hålet som bevarats öppet. Under 1960-talet fylldes många andra gruvhål igen här när motorvägen byggdes i närheten.
– Vi tyckte att det var väldigt få som kände till hur många gruvor det har varit här uppe. Området ligger numera nästan mitt i stan vilket gjort det lättillgängligt. Jag tror att Nyköping var ovanligt gruvtätt, säger Bengt Sjögren.
Från 1600-talet fram till en bit in på 1800-talet användes Gustav Adolfs silvergruva till att utvinna malm.
Han berättar att mycket av den malm som utvanns i Nyköpingstrakten användes för att gjuta kanoner till krig som Sverige var inblandat i – från slutet av 1500-talet och fram till början av 1800-talet.
Fram till 2017 har gruvorna i området i stort sett stått oanvända.
– Det gjordes försök i slutet på 1800-talet och på 1920-talet då man gruvprospekterade och provborrade, men det blev ingenting då, säger Bengt Sjögren.
Bengt Sjögren tycker att grottan är en viktig historisk plats i staden.
Han upplever att intresset från omgivningen har varit stort sedan öppningen av Gruvstigen och Gustav Adolfs silvergruva.
– Ja, gruvstigen har ju blivit ordentligt upptrampad.
Hur många gånger har du själv varit nere i silvergruvan?
– Många gånger, säger Bengt Sjögren och skrattar.