– Ju längre asylprocessen drar ut på tiden och de här människorna inte får jobba så vet vi från forskningen att det försämrar även möjligheterna på riktigt lång sikt, säger Mats Hammarstedt.
Han är professor i nationalekonomi med inriktning mot arbetsmarknadsekonomi, och har bland annat studerat utrikes föddas position på arbetsmarknaden i Sverige.
Varför är tiden viktig?
– Man tappar kunskaper och man tappar egenskaper som är bra att ha på arbetsmarknaden. Människor som har varit borta från arbetsmarknaden blir arbetsgivarna mer skeptiska till. Har man utländsk bakgrund och dessutom en lång lucka i cv:t blir det ännu svårare.
I dag finns vissa möjligheter att arbeta redan under asylprocessen, men det är inte särskilt vanligt. Kanske för att utbildningen i svenska, SFI, ges först när du fått uppehållstillstånd.
– Man har inte så mycket möjligheter innan man får sitt besked. Det går inte att klandra flyktingarna utan det man kan klandra är den svenska integrationsprocessen med långa väntetider, säger Mats Hammarstedt.
Han vill gärna se fler handläggare för att snabba upp själva asylprocessen, men även snabbare och bättre verifiering av utländska utbildningar. Att få lära sig svenska tidigt är också avgörande för om vägen in i samhället sen ska bli rak eller krokig.
– Språket är väldigt, väldigt viktigt, och sedan också att få tillgång till de kontakter som behövs för att komma vidare in på arbetsmarknaden. Bor man på asylboenden på landet får man ju inte kontakter, och man lär sig heller inte svenska.
Vad kommer de långa väntetiderna leda till?
– Ska man lösa de här integrationsproblemen och minska arbetslösheten bland utrikes födda är det viktigt att processen bland nyanlända går bättre. Så länge den inte gör det tror jag att det kommer se ut ungefär som det gör nu, och i värsta fall bli lite sämre.