Heléne Linder, tillförordnad skolchef för årskurs 7-9 i Nyköping.
– I längden är det inte hållbart för barnens kunskapsutveckling, eller tryggheten och trivseln för dem eller personalen, säger en lärare.
De lärare på Bryngelstorpskolan som SN pratat med vill vara anonyma. De är oroliga för repressalier från arbetsgivaren. En ansträngd arbetsmiljö med mycket stress, beskriver de:
– När det är pressat innebär det att folk blir trötta och sjuka. Man drar sig för att sjukanmäla sig, man vet att det är så många som sätts på prov.
– Har man tur hinner man gå på toaletten. Så kan det vara vissa dagar, säger en annan lärare.
I fjol skrev tidningen om att lärare på Bryngelstorpskolan upplevde att de var för få. De var trötta, uppgivna och oroliga för eleverna.
Ett år senare har arbetsmiljön inte förbättras, säger lärarna som SN pratat med nu.
– Man känner en oro för att man inte ska orka vara kvar i yrket, säger en lärare.
En lärare säger att eleverna har det bra, men på bekostnad av lärarna:
– Vi vänder ut och in på oss själva för att det inte ska spilla över på barnen.
I våras slutade en specialpedagog på skolan, som inte ersatts, och skolans kurator fick ansvar för ytterligare en skola eftersom en annan slutat.
En lärare beskriver en dominoeffekt: Speciallärarna får göra specialpedagogens jobb, lärarna får mindre stöd när speciallärarna inte kan träffa lika många elever, så lärare får fler elever som inte får det individuella stöd de behöver.
Färre vuxna på skolan påverkar elevernas trygghet, säger en lärare:
– Det är lättare att det uppstår konflikter.
I våras presenterade division utbildning ett underskott på 79 miljoner kronor.
När SN kontaktar skolans rektor Kristin Viman hänvisas tidningen till Heléne Linder, tillförordnad skolchef för årskurs 7–9.
– Om vi går till Nyköping har man under många år haft en för stor ekonomisk kostym. Att komma i den rätta kostymen är en smärtsam process. Man får vara snäll mot sig själv och utgå ifrån "good enough", säger hon.
Hon tillägger:
– Vi har bra resurser i Nyköping och de ska fördelas på alla de elever och enheter som vi har.
Om tillräckligt med resurser finns – varför har lärarna en stressig arbetsmiljö?
– Det är ett tufft jobb att vara lärare. Man skulle kunna ha hur mycket personal som helst på varje skola och det skulle alltid finnas mycket att göra. Man får försöka begränsa sig.
Bryngelstorpskolan är en av grundskolorna i Nyköping med drygt 300 elever från förskoleklass till årskurs 6.
Heléne Linder menar att skolpersonal ofta tar på sig socialtjänstens eller vårdnadshavares uppdrag.
Bryngelstorpskolan har enligt Skolverket 16 elever per lärare, jämfört med det kommunala snittet på 11,1 elever. De har även fler elever per lärare jämfört med snittet för de fristående grundskolorna (14,1) samt rikssnittet (12).
Kan det här vara en förklaring till att lärarna på Bryngelstorpskolan upplever en stressig arbetsmiljö?
– Jag kan inte svara på det, men vi fördelar medlen utifrån de socioekonomiska förutsättningarna och kompenserar elever i skolor som behöver mer resurser. I skolor där man har elever med goda förutsättningar ska man få mindre resurser. Då blir det färre lärare, säger Heléne Linder.
I fjol skrev lärare på skolan ett brev till kommunen med en uppmaning till politiker att ta ansvar för elevernas framtid. Nu säger lärare som SN pratat med att de inte fått någon respons.
– Man hade önskat att man tagit det på allvar, säger en lärare.
Torbjörn Kock (S), ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Nyköpings kommun.
Det vill Torbjörn Kock (S), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, inte kommentera:
– Jag har redan bemött den kritik som lärarna på Bryngelstorpskolan lyfte i en artikel som publicerades förra året, skriver han i ett mejl till SN.