Vid ett föredrag på Culturum, som kunde följas live på nätet, berättade kommunekolog Elin van Dooren om hur Trosa kommun med inspiration från Naturskyddsföreningen inventerat alla förskolor i kommunen: plockat bort giftiga föremål, som gamla mobiltelefoner eller olämpliga plaster och utbildat personalen. Elin van Dooren är en av flera föreläsare under årsmötet
som pågår under onsdagen och torsdagen. Syftet är att deltagarna ska delge varandra goda exempel på hur kommunerna kan jobba med hållbar utveckling. Som värdar står Nyköping och Trosa kommun.
Temat på årsmötet är kemikalier och vatten.
Stefan Björnmalm, ordföranden i Trosa kommuns ekoutskott, är med och arrangerar årsmötet. Han berättar att en av de viktigare frågorna och den största utmaningen för både Trosa och Nyköpings kommun är problematiken med läckage av växtnärsalter, fosfor och kväveföreningar, till Östersjön. Trosaåns avrinningsområde är betydligt mindre än Nyköpingsåns men problematiken är densamma. Markläckage av växtnärsalter från åkermark och skogsmark leder ner i vattendragen och slutligen ut till Östersjön, som på så vis får problem med ökad igenväxning, algblomning och syrgasfria bottnar.
På vilket sätt kan det här årsmötet komma rätta med ett sådant problem?
– Genom goda exempel. I vårt nätverk tjuvhåller ingen på informationen utan vi delar med oss till varandra, säger Lars Thunberg, ordföranden för Sveriges ekokommuner.
Som ett gott exempel anger Stefan Björmalm ett strutkturkalkningsprojekt.
Genom att strukturkalka lerjordar ska betydligt mindre fosfor lakas ur jorden och dessutom ge bättre skördar.
Jonas Hultberg, kommunfullmäktiges ordförande, håller med om att växtnäringsläckage är en viktig fråga. I Nyköpings kommun jobbar man med den problematiken genom ett projekt med breddningsstationer. En breddningsstation fungerar som en kontrollerad översvämning enligt Jonas Hultberg. När vattenmängden ökar i Nyköpingsån händer det att ån svämmar över. När vattnet drar sig tillbaka dras växtnäringsämnen ner i ån. Istället för att vattnet flödar över helt okontrollerat tar breddningsstationen upp vattnet. Dessutom kan breddningsstationen i sig fungera som en kväve- och fosforfälla då växter i stationen tar upp näringsämnena istället för att de rinner ut i Östersjön.
– Vi har en person som jobbar heltid med det, säger Jonas Hultberg.