Efter en utvärdering har kommunstyrelsen beslutat att väggen ska stå kvar. Väggen är placerad i ett område i hamnen där en stadsträdgårdsmästare tillsammans med graffitikonstnärer har utformat miljön som ett konstgalleri med en totalt 60 meter lång yta att måla på. Träd, parkbänkar och belysning skapar en trygg och välkomnande plats för alla, säger Linn Lidberg på Graffitifrämjandet i Nyköping, en rikstäckande organisation som jobbar för graffitiväggar och för att öka kunskapen om graffiti. Hon var kommunens samordnare för ungdomsfullmäktige när ungdomarna fick igenom planen om en öppen väg.
– Det behövs graffitikonst i kulturutbudet, det är viktigt för mångfalden, säger Linn Lidberg, som menar att väggen kompletterar andra fritidsaktiviteter som grillning, bad, volleyboll och basket.
På måndag är hon en av deltagarna i ett seminarium om mångfald och demokrati genom öppna väggar, som hålls under Almedalsveckan.
– Graffiti är ett uttryck för yttrandefrihet. Det ska inte bara vara stora företag som har råd att köpa reklamplats, som får göra sig hörda i det offentliga rummet, säger Linn Lidberg.
Meningarna går isär om lagliga väggar leder till mer eller mindre klotter i samhället. Graffitifrämjandet tycker att det är tråkigt att debatten om öppna graffitiväggar ofta handlar mer om brottsförebyggande åtgärder än om konst och yttrandefrihet.
– Jag vill hellre jobba för utvecklingen av konstformen. Man stänger inte ned E4:an för att folk kör för fort, säger Linn Lidberg.
Nere vid de färgtäckta väggarna i hamnen hänger färgen i luften. Småkillar åker runt på sina brädor och några äldre killar tar upp sprejburkarna och börjar måla. De har rest hit från Stockholm för dagen.
– Det är en jakt på lagliga väggar. Vi åker runt i hela landet för att få måla lagligt, säger Rems, som inte vill ha med sitt riktiga namn i tidningen eftersom han även målar olagligt på annat håll.
Klotter tillhör ett av de brott som har ett stort mörkertal, eftersom skadegörelsen sällan polisanmäls. Därför är det svårt att säga om lagliga graffitiväggar påverkar mängden klotter, enligt Solveig Hollari på Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Hon har i ett regeringsuppdrag kartlagt och analyserat klotterförebyggande åtgärder och menar att antalet anmälningar tenderar att öka när folk blir mer uppmärksamma på ämnet. Fler anmälningar behöver alltså inte innebära att klotter och skadegörelse verkligen ökar.
– Min uppfattning är att de flesta kommuner som jag har varit i kontakt med gör bedömningen att klottret i alla fall inte ökar med graffitivägg, säger Solveig Hollari.
Nyköpings graffitivägg har bland annat inspirerat Stockholms stad som planerar att sätta upp nya målarväggar, precis som flera andra kommuner i landet. Om tre år kommer en ny utvärdering att göras för att avgöra om väggen i Nyköping ska vara kvar permanent.