Den gråabetongbyggnaden rivs i idéskissen. I stället byggs en trädgårdspaviljong i närheten av platsen (ungefär där den vita bilen står men i linje med rektorsbostaden).
– Det här området en outnyttjad pärla, säger mark- och exploateringsingenjör David Lundevall och kulturmiljöstrateg Tobias Ossmark, båda på Nyköpings kommun.
De står vid bilinfarten till den snötäckta skolgården – som trots sitt läge i centrala Nyköping är en ganska steril och instängd yta. Få Nyköpingsbor rör sig i området och när högstadiet stängde försvann skolbarnen, även om gymnasiet använder en del av skollokalerna.
Med ganska små och enkla medel skulle området kunna få en helt annat karaktär och i större utsträckning präglas av liv och rörelse, menar Tobias Ossmark och David Lundevall.
– Det vore värdefullt för hela stadskärnan. Nyköpingsborna skulle få större tillgång till vår stolta kulturmiljö och vårt centrum skulle vara mer inbjudande för gäster, säger Tobias Ossmark.
I den nya idéskissen för kvarteret Polisen rivs den gråa garagebyggnad i betong som ligger på skolgården i anslutning till Stillehuset, det tidigare polishuset. Rivningen är en nyckel för utvecklingen av kvarteret. Det skapar utrymme för nya stråk och ett utökat parkutrymme.
I anslutning till skolgården vill man undersöka om det är möjligt att bygga en trädgårdspaviljong.
– För att göra området mer publikt tänker vi oss att en trädgårdspaviljong skulle kunna innehålla kafé eller restaurang. Men det skulle kunna fungera med andra publika verksamheter också.
I idéskissen öppnas flera stråk upp som på ett annat sätt förbinder området med den övriga stadskärnan. Ett exempel är att Skolgatan åter öppnas. En gång i tiden gick gatan tvärs över skolgården, som en förlängning av Folkungavägen. Nu återanläggs Skolgatan som en grusbelagd och alléomgärdad gång- och cykelväg.
Idéskissen har fått namnet Borgargård i Nyköping. Detta eftersom att kvarterets äldsta byggnad – Westerlingska gården – uppfördes i början av 1700-talet som en typisk borgargård (ett annat exempel är Hellmanska gården). Gårdsbildningens större ytor och sammankoppling med kvarteret anses ha ett centralt värde för områdets kulturarvsmiljö.
I Kungsträdgården i Stockholm finns exempel på hur en trädgårdspaviljong kan smälta in i den omgivande miljön och göra området mer publikt.
Tobias Ossmark och David Lundevall betonar att den process som möjligen leder fram till att området utvecklas är i ett tidigt skede. Just nu ligger idéskissen på samråd hos Länsstyrelsen.
– Man kan säga att vi just nu undersöker om detta över huvud taget skulle vara möjligt. Först i ett senare skede konkretiseras eventuella planer.