Konstnärsparet Gunilla Ståhle och Göte Göransson bor på landet två mil utanför Nyköping. Ända tills för två år sedan har de klarat logistiken själva, med bil och kollektivtrafik. Men i början på 2012 fick Gunilla en stroke och fick därför inte köra bil på tre månader. Göte fick då färdtjänst och Gunilla fick åka med gratis som ledsagare.
– Göte är 93 år och klarar sig inte själv. Jag behöver vara med och handleda vid sjukbesök och inköp, säger Gunilla, själv 80 år ung.
När Gunilla skulle åka någonstans själv åkte hon buss. Men efter stroken fick hon ytterligare hälsoproblem. En blödning i ögat ledde till en permanent synskada.
– Nu ser jag som en kratta! Jag kan inte se bussnummer längre, så jag ansökte om färdtjänst, berättar Gunilla.
Och färdtjänst fick hon utan problem. Men i och med det kan hon inte längre följa med Göte gratis. Nu måste även Gunilla betala, även om resorna görs för Götes skull. Det blir alltså dubbelt så dyrt, varje gång de ska någonstans. En resa till en vårdinrättning kostar 100 kronor enkel resa. Nu kostar alltså varje besök till vård och tandläkare 400 kronor, tur och retur.
– Det blir dyra sjukbesök, konstaterar Göte.
– Göte vill absolut ha mig med. Jag tycker att det är konstigt att äldre makar som alltid hjälpt varandra inte ska få fortsätta med det, säger Gunilla.
Resor med färdtjänsten går alltid från en punkt till en annan och det går inte att göra stopp på vägen. Om paret vill passa på att handla när de ändå är i staden måste de boka den resan för sig. Och sedan en ny för hemresan. Varje etapp kostar nu för båda.
– En gång försökte jag få stanna till och bara hämta upp Götes id-kort, men det gick inte. Man var tvungen att beställa en ny resa. Man får verkligen planera, säger Gunilla.
Göte Göransson är fortfarande aktiv i yrket som illustratör, men genom krisen i bokbranschen blir inkomsterna allt knappare. Gunilla Ståhle slutade arbeta som keramiker för två år sedan eftersom stroken gav problem med ryggen och bildseendet försämrades. Varje utgift måste nu vägas noggrant.
– Jag har varit i kontakt med färdtjänsten och med kommunen, men de säger bara att reglerna är såhär. Det här måste vara ett systemfel, som framförallt drabbar de som är lite fattigare och bor på landet, säger Gunilla.
– Det känns som ett misstroende. Det är självklart att jag hjälper Göte och inte utnyttjar resorna för egen del. Är jag handledare så är jag!