Här är folkhälsan sämst i Nyköping

Bara en väg med gångtunnel under och lite skog skiljer den stadsdel där folkhälsan är som högst från den där invånarna mår sämst. Men trots det och trots att invånarna i Stenkulla bara tjänar en tredjedel så mycket som grannarnas i Malmbryggshagen är många nöjda med sitt bostadsområde.

Sabir Abdullahi Noor är fem år och gillar att bo i Stenkulla. Hans mamma Hawo tycker också att allt är bra i Stenkulla.

Sabir Abdullahi Noor är fem år och gillar att bo i Stenkulla. Hans mamma Hawo tycker också att allt är bra i Stenkulla.

Foto: Annika Clemens

NYKÖPING2019-08-08 16:55

– Det känns tryggt när man går hem på kvällen. Alla är trevliga och hejar, säger Amanda Käkelä.

Hon bär på sonen Elliott och hennes man Joni Heikkinen leder cykeln när de går fram längs Marsgatan. De är nyinflyttade och har bott i Stenkulla i en månad.

– Vi har hört att det är familjevänligt, säger hon.

Hawo Abdullahi har bott sex år i Stenkulla och tycker att det är superbra.

– Allt är bra i Stenkulla, inte mycket problem. Här finns bara snälla människor, alla grannar är kompisar, säger hon och hastar vidare mot tvättstugan.

Statistiken visar stora skillnader mellan stadsdelar i Nyköping. I den senaste folkhälsorapporten sticker Stenkulla ut som det område där folkhälsan är sämst. Var fjärde vuxen person har inte jobb och inkomsterna är bland de lägsta i hela Nyköping. Bara en av fyra har utbildat sig efter gymnasiet och när man räknar i hop olika typer av ersättningar för sjukdom, är siffran fyra gånger så hög som grannstadsdelen Malmbryggshagen.

Men spelar allt det någon roll, om invånarna i Stenkulla ändå trivs?

– Det är aldrig bra med stora skillnader. Men det kan spela in att det bor många pensionärer här. Det påverkar ju inkomsten, säger Amanda Käkelä.

I Stenkulla bor både barn och gamla. Knappt nio procent av invånarna är under sju år, en något högre siffra än i Nyköpings tätort totalt. Lika stor andel är över 80 år, också det är lite mer än i övriga Nyköping.

– Men det vore bra om det var så lika som möjligt, säger Joni Heikkinen.

Jimmy Karlsson bor i Stenkulla med sin flickvän och de trivs bra, men han tycker att barnen i området är stökiga ibland.

– Man får ha grejerna i fred här, jag tycker att det är okej. Men föräldrarna borde ha lite mer koll på sina barn, säger han.

– Området är ju byggt på 1960-talet, och de som bor här skulle aldrig ha råd att bo i Malmbryggshagen.

Kommunens folkhälsorapport bekräftar att folkhälsan i villaområden i de allra flesta fall är bättre än i områden med flerbostadshus.

Janice Lindberg jobbar i Stenkulla, men bor i Isaksdal. Enligt henne är det inte lugnt i Stenkulla och det är mycket förstörelse.

– Tonåringarna är inte så värst trevliga och det är smutsigt i trappuppgångarna. Det är rätt rörigt här, säger hon.

– Jag tror att det är stor skillnad för barn som växer upp här och i andra områden.

Stenkulla

Stenkulla byggdes i början av 1960-talet kring ett gammalt torp, Stenkullatorpet. Planeringen av husen var typisk för den tiden, med bostäder, skola och centrumfunktioner samlade på samma plats.

Här bor 1 808 personer (31 december 2017).

Många hushåll i Stenkulla är ensamhushåll, nästan 40 procent. Bara fyra andra stadsdelar i Nyköping har högre andel.

Med många hyresrätter och mindre lägenheter är Stenkulla en populär stadsdel för unga att flytta till.

8,6 procent av invånarna är under sju år gamla och 8,9 procent är 80 år eller äldre.

Var tredje invånare har utländsk bakgrund. Andelen invånare med utländsk bakgrund har ökat de senaste tio åren. 2005 var de 17,5 procent och 2017 alltså 33,3 procent.

Drygt fem procent är beroende av ekonomiskt bistånd.

Den öppna arbetslösheten ligger på 4,2 procent (fjärde högst i Nyköpings tätort).

Ohälsotalen är bland de högsta i Nyköping, nästan fyra gånger så höga som i Malmbryggshagen.

Var fjärde vuxen har eftergymnasial utbildning (lägst i Nyköping efter Oppeby gård, Brandkärr och Isaksdal).

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!