– Det är tio gånger fler om inte mer som dör av luftföroreningar än av trafikolyckor, säger Magnuz Engardt, Stockholms Luft- och Bulleranalys (SLB).
I Nyköping, Stockholm och i Sverige är trafik den största utsläppskällan av skadlig kvävedioxid, som kommer från förbränningsmotorer, och små partiklar som rivs upp av däck.
– När det gäller kvävedioxid och partiklar så är det precis på gränsen att vi klarar reglerna som är uppsatta av EU, säger han.
Sämst kombination är alltså fossildrivna tunga fordon och bilar med dubbdäck.
Att allt fler bilar går på el är bra sett ur ett kvävedioxid perspektiv men det hjälper inte mot partikelutsläpp (PM10 halten).
– Många elbilar, så som Tesla, är tunga och orsakar ganska mycket PM10.
Gå, cykla eller åka kollektivt i städer är därför klart bäst, enligt Magnuz Engardt.
Nyköpings farligaste gator, sett till luftföroreningar, är trafiklederna som går från E4 in mot centrum och den så kallade ringleden. Det vill säga Repslagargatan, Hamnvägen och Lenningsväg, enligt SLB.
Vid Västra viadukten nära Teaterparken åkte i snitt nästan 17 000 fordon varje vardagsdygn 2019 och ungefär 16 000 i år. Det gör platsen till Nyköpings mest luftförorenade plats. En annan mycket hårt trafikerad gata är Repslagargatan där i snitt 14 000 bilar passerar varje dag, året runt.
Under pandemin har skadliga partiklar i luften minskat markant. På Hornsgatan i Stockholm som räknas som en av Sveriges mest luftförorenade gata i en tätort har både luftföroreningar och trafik analyserats de senaste veckorna. Luften har blivit markant mycket renare under pandemin eftersom trafiken minskat.
– Vi har sett en tydlig effekt eftersom det är färre bilar som åkt på gatorna i Stockholm. Speciellt inledningsvis men nu har trafiken ökat något, säger Magnuz Engardt.
Barn är dessutom särskilt utsatta för luftföroreningar. De rör sig mera och har en snabbare andning samtidigt som lungorna är mindre. Luftföroreningar tas därför upp snabbare jämfört med vuxna. Den snabba tillväxten av inre organ gör dem dessutom extra känsliga för hälsoeffekter, enligt naturvårdsverket.
Allt är dock inte nattsvart eftersom de senaste tjugo åren har luftkvalitén blivit generellt mycket bättre i Sverige, enligt Magnuz Engardt.