Nyköpings BIS spelar sina hemmamatcher på en ovanligt varm plats.
44 grader. Det är värmerekordet som uppmätts på senare år vid Rosvalla – ett av Nyköpings varmaste områden. Datan kommer från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som lanserat en ny värmekarta för marktemperatur.
– Man känner det när man kommer hit. Det blir lite som en gryta här och när vinden ligger åt ett visst håll blir det nästan vindstilla ibland, säger Axel Dormann som spelar tennis i den gassande solen när SN besöker Rosvalla.
– Det brukar alltid vara väldigt varmt här, fast idag har det varit som varmast, säger Lo Ericsson och bälgar i sig vatten.
Poängen med värmekartan är att kunna se vilka specifika platser som behöver anpassas i och med klimatförändringarna. När temperaturen stiger blir behovet av svalka större.
– I Rosvalla är det väldigt mycket hårda och grusade ytor och parkeringar som inte är uppbrutna i mindre ytor. Om parkeringarna kringgärdades av träd så skulle vi få ett helt annat utseende på kartan, säger Leila Ekman, stadsplaneringschef på Nyköpings kommun.
Utöver grönområden har vattendrag en nedkylande effekt, fortsätter hon. Det vittnar promenadstråken längs Nyköpingsån om, där temperaturen inte överskridit 28 grader. Här ser Leila Ekman en potentiell lösning.
– Vi får ett allt större behov av att ta hand om dagvatten med hjälp av till exempel dammar. De svalkar rejält, tar upp mycket värme och avger inte värme lika fort. Kan man samordna dagvattenhantering med parkeringsytorna så kan man få ner temperaturen.
En annan brandgul fläck på kartan är industriområdet i Högbrunn där temperaturer på långt över 40 grader uppmätts.
– Med takytorna på industrilokaler är det tyvärr svårare. Det får man kanske bara acceptera och känna sympati för de som måste vara uppe och jobba där under heta dagar. Det kan inte vara trevligt, säger Leila Ekman.
– Men någonting man skulle kunna göra är att välja en ljusare kulör på taket när man lägger om det. Svart färg absorberar mest värme och solljus som sedan avges som värme.
Iakttagelserna från värmekartan ger inte stadsplaneringschefen några nya insikter, men som verktyg är den användbar.
– Det intressanta med en kartering är att man hittar specifika platser i den egna kommunen som är särskilt sårbara. Det kan handla om att kommunen förändrar sina kommunala fastigheter, men också så att privata aktörer inte skapar nya värmeöar.