Här är polisens viktiga vapen i kris

Polisens förhandlare kallas in i kris. De är utbildade i att lyssna och prata bort farliga situationer. I region öst har förhandlarstyrkan ett 40-tal uppdrag varje år.

Polisförhandlare Carina Torstensson har en bakgrund som socialarbetare. Den är bra att ha i ryggsäcken när hon pratar med desperata människor.

Polisförhandlare Carina Torstensson har en bakgrund som socialarbetare. Den är bra att ha i ryggsäcken när hon pratar med desperata människor.

Foto: Ann-Katrin Drevfjäll

Nyköping2020-05-06 14:30

När en pistolman i början av april gick runt i centrala Nyköping och hotade ta sitt liv var Carina Torstensson en av dem som skötte samtalet. Händelsförloppet pågick under flera timmar och följdes av många Nyköpingsbor. 

– Våra vanligaste uppdrag är då personer hotar att ta livet av sig eller befaras vara farlig vid ett polisingripande. Poliserna som jobbar ute är mycket duktiga på kommunikation, vi kallas in när det är något utöver det vanliga, säger Carina Torstensson. 

Hon är områdespolis och har förhandlaruppdraget som en extra kompetens. Under det år hon varit förhandlare har hon varit med vid en handfull insatser. Kollegan Anders har tio års erfarenhet.

– Vårt uppdrag handlar om att försöka påverka en person att förändra sitt beteende. En person i kris styrs av känslor och har svårt att vara rationell i sin tanke. I vårt samtal och genom vårt bemötande försöker vi hjälpa dem att återgå till att bli rationella. 

Det är mentalt jobbigt att förhandla, säger poliserna. 

– Vi måste ha mycket tålamod och fullt fokus hela tiden. Vi ska möta människor i kris och bygga förtroende.  Det tar. Vi kan inte lösa deras problem, fixa deras äktenskap eller ge dem deras jobb tillbaka. Men vi kan försöka förmedla hopp om framtiden, någon form av tro på en förändring. 

Det finns 150 utbildade polisförhandlare i Sverige. Vid större händelser kan fem förhandlare arbeta tillsammans. Men de flesta uppdrag handlar om att en person hotar att skada sig själv eller någon annan.

– Vi försöker få reda på så mycket som möjligt om de inblandade då vi börjar ett uppdrag. Personerna är i kris och vi ska hålla igång ett samtal utan att gå för fort fram.

Förhandlarna är tydliga med att de är poliser och låtsas aldrig vara någon annan när de kommunicerar. Och de kan aldrig självständigt lova "en snabb bil och en väska full med pengar."

– Vi tar inga egna beslut men vi tar med oss det till insatschefen. 

Vilket är mardrömsuppdraget? Carina funderar. Det skulle nog vara en gisslansituation som går snett, säger hon.

– I ett suicidärende där personen väljer att ta sitt liv är det ett eget val, även om det är jobbigt. Men det är svårt när andra människor får ta konsekvensen av någon annans beslut. Det är särskilt svårt om det är barn. 

"Anders" vill med hänsyn till sitt polisuppdrag inte framträda med sitt riktiga namn.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!