Det som vi i dag kallar Nyköping ligger helt under vatten. Lite norr om staden, inte långt från dagens friluftsområde Söra sticker kobbar och skär upp. Röken från en eldhärd stiger upp från en av alla skärgårdsöar. En kanot ligger uppskjuten på en stenig sandstrand. Några barn försöker under rop och skratt förgäves spetsa abborrar med ett spjut när fisken letar föda längs sandbotten. En äldre kvinna sitter i närheten på ett sälskinn och äter hasselnötter. Hon håller en spetsig bit kvarts i handen och finslipar hammarskaftet till det som ska bli en yxa.
Ungefär så kan det ha sett ut för nästan 8000 år sedan på den fornminnesboplats som hittats en bit upp i skogen från väg 807 mellan Runtuna och Nyköping. Ekebygård planerar att anlägga en bergtäkt i området och eftersom det har gjort arkeologiskt intressanta fynd i närheten, beslöt Länsstyrelsen om en fornminnesinventering.
När arkeolog Tom Carlsson berättar om jägar- samlarstenålder bjuder han på mycket information utifrån fynden och det arkeologer vet om stenålder.
– Vi har hittat en grönstensyxa, mängder av kvartsavslag efter de verktyg som tillverkats och en tidstypisk eldhärd. Platsens placering vid stranden med avseende på landhöjningen efter istiden ger oss också en bra tidsmarkör. Den här boplatsen är sannolikt runt 8000 år gammal, säger Tom Carlsson.
Senare under analysarbetet kommer en mer exakt tidsangivelse. Speciellt intressant är de brända skal från hasselnötter som hittats.
– Tyvärr bryts det mesta organiska material ner men vi har hittat hasselnötsskal. De kan med kol-14-metoden ge oss en exakthet med endast 50-års felmarginal, säger Caroline Strandberg som också jobbar som arkeolog vid fyndplatsen.
Det är resterna från ett primitivt samhälle som grävs fram på platsen, mitt i dåtidens skärgård, under en period som var något varma än vår egen - som efterföljde istiden. Tom Carlsson uppskattar att 20-30 personer levt på platsen genom att jaga säl, spetsa gädda och plocka bär. Han säger att det finns gott om missuppfattningar om de människor som levde under jägar- samlarstenåldern.
– Stenåldersmänniskorna såg ut ungefär som vi gör i dag och hade ungefär samma intellektuella kapacitet som vi. De hade ett utvecklat språk och var skickliga på att göra verktyg av trä, ben och sten. Dessutom reste de en hel del och samlade på sig både föremål, kunskap och blandade sina gener, säger Tom Carlsson.
Att även de "Nyköpingsbor" som levt här under stenåldern var beresta tyder ett fynd av flinta på.
– Flinta är inget som finns naturligt här. Den kommer söder ifrån. Det är inte heller så att verktyget är bättre på något sätt, så det är antagligen bara ett samlarobjekt, säger Tom Carlsson.
Även om intresset att samla Pokémons hamnar i ett helt nytt ljus verkar tyvärr huliganism också ha en lång historia. Även om fynden i närheten av Ekebygård inte visar tecken på stridigheter så var det inte ovanligt på stenåldern.
– Det finns spår av kraftigt fysiskt våld från yxor och liknande på de skelett som hittats från den här tiden. Samtidigt verkar de ha klarat en hel del och tagit hand om varandra. Många har överlevt våldet, säger Caroline Strandberg.
Strider om resurser är helt onödiga, de bor mitt i skafferiet och det är glest befolkat.
– Antagligen var det mest en show-off. Ett rituellt våld, säger Tom Carlsson.
De båda arkeologerna är överens om att de med största sannolikhet hittat två bosättningar från olika tidsåldrar.
På den andra platsen som är lägre placerad i förhållande till berget, har man hittat keramik med tidstypiska mönster för bondestenålder och arkeologerna har förhoppningar om att hitta sädesslagen korn och vete. Även här har man hittat skal från hasselnötter. Boplatsen är antagligen runt 5000-6000 år gammal.
– Det här är spännande och våra fynd kommer att ge ny information till de heta diskussionerna om hur det gick till när människorna började odla i Sverige. För det verkar som om det gick relativt fort. Det finns de, som med hänvisningar till dna-teknik, säger att anledningen är invandringen söderifrån. Andra tror att jägare- och samlarmänniskorna lärde sig odla på egen hand. Människor utbyter kunskaper med varandra. Keramiktillverkning och odlarkunskaper är ingen raketforskning så sannolikt är det kombination av båda, säger Tom Carlsson.