Henrik Berggren satt tidigare i juryn för att utse vinnare av Stora historiepriset, men även om han tycker att han är kvalificerad är det viktigt att nämna att priset inte är riggat. "Jag känner ju ingen i juryn nu eller så, jag lovar", säger han.
Under tisdagskvällen tog journalisten, författaren och historikern Henrik Berggren emot Stora historiepriset 2024 på Sörmlands Museum.
– Jag tycker det är jätteroligt. Man tycker ju om alla priser som man får, säger Henrik Berggren glatt.
Den tidigare ledarskribenten på Dagens Nyheter har under sin karriär gett ut 14 stycken utgåvor, varav de senaste har riktat in sig på historia. Och att ta emot pris för sitt arbete inom just det är något som ligger honom extra varmt om hjärtat.
– Jag har fått priser för fackböcker, Augustnomineringar och sådär. Men just att få pris som historiker tycker jag är roligt. Det var där jag började, sedan har jag varit journalist i 20 år och skrivit lite andra böcker. Nu är det som att cirkeln sluts.
Historia har alltid varit aktuellt för Henrik Berggren. Även hans pappa var akademiker inom ämnet och han växte upp i en miljö där diskussioner kring det förflutna ofta stod i centrum.
– En del av det var plågsamt, man skulle veta en massa saker och det visste man ju inte som barn. Men det som var roligt var att det var en betoning på historia som berättande – för mig var det inte alltid så skilt från skönlitteraturen, när det kommer till just hur det berättades.
Pristagaren använder mycket material från dagstidningar, och även om uppgifter ibland kan vara felaktiga eller ändras är artiklarna av stor vikt. "Jag bryr mig om vad folk tyckte och kände. Man får anta att det var så händelser gick in i folks huvuden".
Pristagaren uttrycker tydligt vikten i att inte prata om vår dåtid som ett teoretiskt och akademiskt ämne, utan att det ska vara intressant och delge människors faktiska känslor och tankar.
– Inte bara för att det ska vara roligt utan för att man faktiskt ska förstå vad och hur någonting hände, säger han.