– Det måste ha hänt vid trappen i ett obevakat ögonblick. Strax efteråt blev hon pipig och ville inte äta, men då tänkte jag att det kunde bero på något annat, säger matte Pia Sandås, som bor på landet i Runtuna.
Äbba, då drygt tre månader gammal, lade sig och somnade. När hon vaknade ett par timmar senare, blev matte förskräckt:
– Hennes nos var jättesvullen, och hon verkade trött och medtagen när hon gick ur korgen. Var inte alls den levnadsglada valp hon brukar vara, berättar Pia Sandås.
Det blev en snabb färd till djurkliniken Evidensia i Nyköping. Utifrån Äbbas symptom och prov som togs, ställdes snabbt diagnosen huggormsbett.
– Hennes hjärtljud var oregelbundna och blodcirkulationen påverkad. De satte in dropp och smärtstillande, och det gjorde ont i hjärtat att se henne så ynklig. Men efter fem timmar på kliniken fick vi permis över natten.
Dagen efter var Äbba piggare, och vid återbesöket på kliniken konstaterades att hon repat sig fint.
Äbba är bara ett av det 30-tal djur, oftast katter och hundar, som varje säsong vårdas här för huggormsbett. Det kan leda till allt från inga symptom alls, till allvarliga skador på inre organ.
– Visst kan djur dö av huggormsgiftet, men det är sällsynt. Vad gäller hundar, har jag nog bara varit med om två sådana fall på 30 år, säger Camilla Thunström Backman, klinikchef på Evidensia.
Det första fallet i år kom in tidigt – redan i månadsskiftet februari-mars. Så har det fortsatt, med två-tre fall per vecka. De flesta inträffar varma dagar, då människor, hundar och ormar vill ut i solen.
Var befinner sig de flesta när de blir bitna?
– I trädgården, vid dikesrenen mitt inne i stan, i skogen, i skärgården...det kan hända överallt.
Hur orolig ska man vara?
– Jag vet att många oroar sig och spanar intensivt i snåren, även jag själv. Men man får inte låta rädslan styra, för att vara ute i naturen har ett stort värde, säger Camilla Thunström Backman.
– Man ska ha respekt för ett huggormsbett och kontakta veterinär. Men i de allra flesta fall mår hunden bra inom ett dygn.
Lilla Äbba, en engelsk Staffordshire bullterrier, mår prima i dag. Matte Pia Sandås är tacksam:
– Vi fick ett otroligt fint och proffsigt bemötande på kliniken, både Äbba och jag. Personalen ingav verkligen trygghet.
Efter ormbettet fick Äbba order om att vila i 14 dagar. Men att hålla en energisk och nyfiken valp i stillhet är lättare sagt än gjort:
– Men hon nosar inte under verandatrappen längre, säger matte Pia Sandås.