Skolöverläkaren Jenny Nystedt Read menar att Sörmland har ganska dåliga skolresultat och stor ohälsa i befolkningen generellt. "Vi skulle vilja satsa ännu mer på förebyggande och hälsofrämjande arbete inom elevhälsan", säger hon.
– Fler elever kommer troligen trilla mellan stolarna, säger Jenny Nystedt Read, skolöverläkare vid elevhälsan i Nyköpings kommun.
Varslet lämnades formellt över till Arbetsförmedlingen i förra veckan och omfattar 18 tjänster inom elevhälsans och grundskolans organisation. Där ingår bland annat en tredjedel av grundskolans skolsköterskor.
Just nu genomförs risk- och konsekvensanalyser och de beräknas vara färdiga denna vecka.
Enligt divisionschefen Peter Ekedahl kommer neddragningarna, som motsvarar 1,5 procent av den totala bemanningen inom grundskolan, inte att märkas för personalen.
– Nej, det tror jag inte, har han tidigare sagt i en intervju med SN.
Detta får skolläkarna och verksamhetschefen för den medicinska elevhälsan att reagera.
– Jag tycker man ska vara ärlig och säga som det är. Vi har ett svårt ekonomiskt läge och det kommer tyvärr drabba våra barn i skolan, säger Jenny Nystedt Read och fortsätter:
– Vi tänker vilka konsekvenser det får för våra elever när det är färre personer som ska göra ett större uppdrag.
Hon har tillsammans med verksamhetschefen Maria Fredriksson och skolläkaren Johan Wiklander skrivit ett brev till politikerna i barn- och ungdomsnämnden.
Hon tycker att det är viktigt att politikerna får vetskap om oron eftersom nämnden är vårdgivare och ytterst ansvarig för den hälso- och sjukvård som bedrivs av elevhälsan.
I brevet skriver Jenny Nystedt Read och hennes kollegor att de är "bestörta" över divisionschefens uttalande. De beskriver också att de är oroliga över att det medicinska perspektivet inte har tagits i beaktande vid neddragningen.
Företrädarna lyfter sambandet mellan studieresultat och hälsa.
– Det kan bli så att fler elever utvecklar svårigheter med skolgång och hälsobesvär som vi annars hade fångat upp med tidiga insatser, säger hon.
Vad kan det vara?
– Elever med psykisk ohälsa, till exempel. Elever som inte mår bra, elever som har inlärningssvårigheter, utvecklingsavvikelser, behov av stöd, behov av samverkan av skola och hälso- och sjukvård, BUP, socialtjänst. Skolsköterskor jobbar ofta som spindeln i nätet.
Peter Ekedahl är chef för division utbildning.
Hon tror att skolsköterskorna kommer att behöva arbeta mindre med det förebyggande arbetet framöver och fokusera mer på det lagstadgade uppdraget. Det kretsar bland annat kring hälsouppföljningar från BVC och vaccinationer. Enligt Jenny Nystedt Read har skolsköterskorna mest arbete att göra för elever som går i förskoleklass upp till årskurs sex.
I brevet lyfter de att neddragningarna enbart drabbar elevhälsan i grundskolan. De tror därmed att Nyköping i och med det kommer att få en ojämlik elevhälsa mellan grundskolan och gymnasiet.
Jenny Nystedt Read anser att det är beklagligt att de som har kunskap kring elevhälsan och dess organisation inte blivit informerade eller rådfrågade inför neddragningen.
– Vi har inte varit involverade i den här processen på något sätt, säger hon.
Hon och kollegorna skriver:
'Ledningens förfarande här står i kontrast till kommunens värdegrund och ledar- och medarbetarpolicy där bland annat ett medskapande arbetsklimat betonas liksom aktiv involvering av medarbetare i förändringsprocesser. En av konsekvenserna blir medarbetare som känner sig exkluderade och ”behandlade som schackpjäser” (citat flera kollegor).
Jenny Nystedt Read säger att det är jättemånga barn som mår dåligt i Sörmland.
I brevet tar de också upp resultatet i en medarbetarenkät från hösten 2024. Den visar att enbart 15 procent av personalen inom division utbildning rekommenderar Nyköpings kommun som arbetsgivare. Hela 52 procent av personalen avråder.
Jenny Nystedt Read och kollegorna tror inte att neddragningarna inom elevhälsan kommer att förbättra de siffrorna.
När SN når Torbjörn Kock (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, så berättar han att politikerna har bjudit in brevskrivarna till nämndens sammanträde den 19 mars. På frågan varför detta inte gjorts tidigare så nämner han att informationen kring varslet inte kommit till nämndens kännedom inför tidigare sammanträden.
– Skolläkarna har en dialog med sina verksamhetschefer och hanterar frågan internt på divisionen. Jag utgår från att cheferna på divisionen har fått brevet och att det ingår i den risk- och konsekvensanalys som tas fram.
Torbjörn Kock (S) är ordförande för barn- och ungdomsnämnden.
Kommer skolläkarna ha möjlighet att påverka utgången av förslaget?
– Det är inte vi som gör den bedömningen, utan det är en fråga för verksamheten utifrån deras behov och anpassningar.
Delar du Peter Ekedahls bild av att neddragningarna inte kommer att märkas?
– Jag anser att det är viktigt att genomföra risk- och konsekvensanalysen innan man bedömer hur förändringarna kommer att påverka verksamheten.
Är du orolig för konsekvenserna av förslaget?
– Jag har tillit till att verksamheten gör en noggrann helhetsbedömning av risker och konsekvenser, med barn och elevers välmående i fokus. Det är också viktigt att komma ihåg att anpassningarna görs utifrån ett minskat elevunderlag. Vi har haft en nedgång i antalet elever under en längre tid utan att göra anpassningar, och nu ser verksamheten ett behov av att genomföra organisationsförändringar.
Borde man inte ha gjort det tidigare i så fall?
– Det är svårt för mig att säga. Verksamheten har nu gjort bedömningen att förändringar behövs, och jag utgår från att den bedömningen är välgrundad.
Varför satsar ni politiker inte mer pengar på skolan så att tjänstemännen slipper ta den här typen av beslut?
– Jag förstår att det kan kännas som att vi borde lägga ännu mer pengar på skolan, och jag hade gärna sett att vi hade obegränsade resurser. Samtidigt satsar vi i Nyköping redan mycket på skolan jämfört med många andra kommuner. Problemet är att vi har färre elever än tidigare, men vi har inte anpassat organisationen efter det förrän nu, säger han och fortsätter.
– Om vi inte gör det riskerar vi att pengarna inte räcker där de verkligen behövs. Det här handlar alltså inte om att spara på skolan, utan om att använda resurserna på ett smart sätt så att vi kan ha en bra skola både nu och i framtiden.
"Vi känner stor oro över vad konsekvenserna innebär för elevernas framtida hälsa inklusive möjligheterna att lyckas i skolan," skriver skolläkarna i brevet.