Dagens fångst består av några sikar och ett par flundror.
"Det går inte att leva på det här", säger Tord Pettersson men riktigt så här illa brukar det inte se ut, vinden kan ha spelat roll.
– Förr kunde jag bli glad över att se en säl, säger yrkesfiskare Tord Pettersson.
Han är pensionerad yrkesfiskare nu men hjälper brodern Göran som fortfarande är aktiv. I 57 år har Tord Pettersson tagit fiskebåten ut från Hummelvik, lagt i garn, vittjat ryssjor och rensat fisk. Fisket har blivit sämre med åren och han tror att det har många förklaringar. Säl och det industriella fisket med trålare kan vara en del av förklaring. Stora uttag av strömming och skarpsill påverkar andra arter negativt, tror Tord Pettersson.
– Det har varit stort rabalder om torskfisket men det är aldrig någon som nämner vad som händer i fall man tar bort maten för dem.
Vilken påverkan industrifisket har för kustfiskarna i Sörmland har forskarna svårt att svara på i nuläget men i kustprovfisket i Stockholmsområdet verkar det som att tillgång på strömming har minskat.
Däremot finns statistik från Havs- och vattenmyndigheten om hur mycket fisk som fångas i Sörmland. I år har ungefär 3 400 ton strömming trålats i vattnet. Två år tidigare 2018 fångades 7 200 ton strömming i Sörmlandsområdet. Annan fisk trålas också, så som skarpsill men i något mindre utsträckning.
Tord Pettersson lyfter områden där fiskeförbud har införts, som stora barriärrevet i Australien i början av 00-talet. Där har forskare kunnat visa att fisken på revet ökade markant efter förbuden.
På samma sätt resonerar han runt deras egna klena fångster av stor strömming. De som oftast slutar som böckling i det egna rökeriet. Skulle strömmingen bli lämnad i fred från industrifisket i större utsträckning skulle det gynna kustfisket, tror han.
– Det skulle bli mer lekande strömming här då.
Bröderna Pettersson förädlar fisken i sitt egna rökeri. Stig Pettersson vill inte avslöja några yrkeshemligheter men tipsar hemmarökare om att al och ek ger god smak.
Han ser också tillbaka på sin eget yrkesliv innan industrifisket drog igång i slutet av 80-talet. Då fanns över hundra yrkesfiskare i området, enligt Tord Pettersson.
– Det var konsumtionsfiske.
Båtar fiskade enbart på stor strömming under den tiden. Men han lyfter även blicken från industrifisket.
– De tar inte bort yngel från sik, abborre och gädda.
2,2 ton sik fångades av kustnära fiskare 2019 i Sörmland. Dagens fångst ligger på omkring 5-6 kilo för Hummelviksfiskarna.
Han ser dessutom sin egen nuvarande roll och att den inverkar. Driver kustfisket hårt på känsliga ställen påverkar det också. Han har dessutom själv trålat fisk en gång i tiden och är självkritisk.
– Kustfiskare har nog varit med och gjort sin del också.
De vardagliga problem handlar om säl och skarv. Den här morgonen gav de sig ut tidigt för att undvika säl, men det kvittade. En säl gäckade dem under morgonen. Om den sälen ställt till oreda är oklart men han håller upp en ålryssja för att visa vad den kan åstadkomma. En stor lagning på ryssjan är resultatet efter att sältänder slitit i redskapet.
Tord Pettersson visar sälskador på en ålryssja som lagats.
Dessutom skrämmer sälen bort fisk.
– Kommer det en säl sticker strömmingen.
Men allt är inte nattsvart. Tord har märkt att det finns gott om yngel i år och hoppas att de ska växa till sig framöver.
– Dessutom har abborrefisket kommit igång nu.
Abborre är den vanligaste fisken som kustfiskare får i Sörmland. Förra året fiskades nära fem ton abborre upp av kustfiskare.
Majoriteten av all fisk som fångas i Sörmland står fartyg från västkusten för. Fyra trålare från västkusten står för 73 procent av de 5 246 ton som trålats upp i Sörmland under 2020. En lokal fiskare står för 2,6 ton.
Det kustnära fisket i Sörmland har under 2020 fångat ungefär 5.6 ton. Förra året fångade lokala kustfiskare sammanlagt 7,6 ton fisk.