Inga varningar trots ökat antal olyckor

I slutet av oktober eskalerade antalet påkörda djur på väg 52 i närheten av Stigtomta, och jägare från granngården fick ta hand om djur efter djur som skadats eller dött. Vägen är en av de mest viltolycksdrabbade i länet, men Trafikverket vill ändå inte sätta upp varningsskyltar.

NYKÖPING2013-11-07 06:53

Under oktober och november är risken störst att en bilist råkar ut för en viltolycka, detta nästan uteslutande på kvällar och nätter när det är som mörkast ute. I slutet av oktober tog det fart på allvar på väg 52 nära Stigtomta.

— Du har ju alla djur som ska passera från Fjällveden söderut mot Kiladalen, de går ju förbi här, menar Peder Wachtmeister, ordförande för Fjellskärs Gård AB. Det är väldigt viltrikt här: vildsvin, kronhjort, rådjur och älg.

I flera år har styrelsen för gården påpekat för Trafikverket att något måste göras, men än så länge har inga åtgärder vidtagits. Varken varningsskyltar eller staket har satts upp längs de vägar där det sker flest olyckor. Enligt Peder Wachtmeister är Trafikverket restriktivt och vill inte sätta upp varningsskyltar eftersom de anser att folk ändå inte kommer att bry sig om dem. Alternativet skulle vara staket, men det kostar mer. Skyltarna kostar mindre och skulle åtminstone fungera som någon slags åtgärd, menar Wachtmeister.

— Trafikverket resonerar fel, tycker han.

– Med varningsskyltar skulle en och annan bilist kanske se sig för noggrannare när de kör på de här raka och breda vägarna. Mycket tid och energi går ju åt för de anställda jägarna på de olika gårdarna här som måste slita och ta hand om skadade eller döda djur på kvällar och nätter.

Jonas Fransson, jägare på Christineholms gård sedan 2005, lyckades i december förra året efter mycket om och men att få upp varningsskyltar på sträckan mellan Nyköping och Råby. Men det tog ett år och en överklagan mot Trafikverket för att skyltarna skulle få sättas upp. Resonemanget löd ungefär likadant då som det gör i dag, enligt Jonas Fransson: efter en inspektion ansåg Trafikverket att sträckan är tillräckligt rak och bred för att bilister ändå ska ha en chans att hinna se och väja för djur som försöker passera. Samt att bilister ändå inte bryr sig om varningsskyltar som i slutändan försvinner.

— Även om bara en av hundra bilister uppmärksammar varningarna har man ändå gjort folk, djur och samhället en tjänst, anser Jonas Fransson.

Enligt Trafikverket finns det många vägar i Sörmland där mycket vilt rör sig, men där varningsskyltar ändå inte sitter uppe permanent.

— Vi ska inte gödsla med varningsmärken utan koncentrera oss på de platser där de verkligen behövs, säger Erik Hybinette, trafikingenjör på Trafikverket.

Generellt sätts varningsmärken inte upp där trafikanterna själva kan räkna ut att faran finns, däremot om det inte går att förutse en fara är det viktigt med skyltar, exempelvis om ett viltstängsel upphör. Men Erik Hybinette understryker också att information från allmänheten är viktig och värdefull för Trafikverket. Med hjälp av den sätts tillfälliga varningsskyltar upp, exempelvis längs väg 52, under perioder då viltet rör sig extra mycket.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om