– Om du dubblerar ansträngningen för trålfisket i ett område där fisket redan påverkar miljön så kommer det med allra största sannolikhet få ytterligare ekosystemeffekter, säger Mikaela Bergenius, forskare vid SLU, institutionen för akvatiska resurser.
Att fisketrycket utanför Sörmlands har betydelsen för den kustnära miljön känner sig Mikaela Bergenius säker på men inte exakt hur det påverkar.
I år har 3 400 ton strömming trålats i vattnet utanför Sörmland. Två år tidigare fiskades mer än dubbelt så mycket strömming upp, 7 200 ton. Åtta fiskebåtar från västkusten stod för 90 procent av den fångsten.
– Vi har inte tillräckligt med kunskap om hur populationsstrukturen av strömming i egentliga Östersjön ser ut, säger hon.
Svaren blir därför få. Det har gjorts genetiska studier och märkningar men frågetecknen är många.
– Vad är en population? Finns det många små bestånd i populationen som borde förvaltas för sig?
Allt har istället slagits ihop till ett enda stort strömmingbestånd.
– I brist på övertygelse, skulle jag säga.
Det kustnära fisket med garn och fällor, som bestod av nio lokala båtar fångade tre ton strömming år 2018. Det motsvarar 0,1 promille av trålarnas fångst det året.
Teoretiskt sett kan EU-trålare dra 153 384 ton strömming utanför Sörmlands kust och svenska fiskare får stå för 51 300 ton av den delen, enligt 2020 års kvoter.
Några regler för hur mycket av kvoterna som får fiskas i Sörmland finns alltså inte. Så länge fångsten sker inom central Östersjön och ungefär 7 kilometer från närmsta kobbe så är det fritt fram för länderna att fånga den var de vill.
– Kvoterna är fördelad som de är mellan länderna av historiska skäl.
Det är mycket annat som också är oklart. I debatten har fiskare fört fram att den stora strömmingen försvunnit från kusterna.
– Det vi ser i våra kustprovfisken, som dock är begränsade, är att stor strömming verkar ha minskat i Stockholmsområdet och att det beror på en minskad tillgång på strömming snarare är tillväxt.
Forskarna jobbar med frågan, på uppdrag från Hav- och vattenmyndigheten. Provtagningarna på kusten är betydligt färre så i nuläget saknas tydliga vetenskapliga svar på storleksfrågan. Bergenius tycker dessutom att uppdraget kommer väl sent.
– Frågan har varit aktuell länge och jag önskar vi hade haft resurser att titta på detta.