– Den här arten är väldigt duktig på att sprida sig och tränger ut de andra växterna som normalt ska finnas här på havsstrandängen. På Öland och Gotland har det här blivit ett jätteproblem, säger Hans Sandberg som är naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Sörmland.
Vi befinner oss ute på strandängen i Horn, ett stenkast från campingplatsen. Länsstyrelsen har upptäckt att den sydafrikanska blomman kotula har etablerat sig på ett större område. Nu pågår olika experiment för att stoppa spridningen.
– Vi testar lite olika skötselmetoder. Björn sprutar 100-gradigt vatten på plantorna och Monika slår av växten med gräsklippare och lie. Sedan har vi täckt två ytor, med mycket kotula, med presenning för att kväva all flora. Sedan så gräver vi även upp plantorna med spade, vilket är ett ganska mödosamt arbete, säger Hans Sandberg.
Det finns ännu inget svar på vad som faktiskt biter på blomman. Gasolbrännare och ättika har varit resultatlöst visar liknande försök i Halland. Länsstyrelsen i Sörmland har fått 200 000 kronor i stöd från Naturvårdsverket för att genomföra studierna. Projektet pågår i ungefär ett år framåt, med inventeringar under tiden för att de hur väl experimenten lyckas.
I nuläget är spridningen i länet relativt begränsad, kotulan har endast påträffats vid Horn och Strandstuviken.
Havsstrandängen är en speciell miljö med ett speciellt växt- och fågelliv, som påverkas och hotas av kotulans framfart.
– De växter som normalt växer här kan utplånas helt om kotulans får fotfäste. Många fåglar som finns på strandängen är anpassade till den här vegetationen och de kan också påverkas negativt. Kanske hittar de mindre mat i den nya vegetationen.
Blomman är ofarlig för människor och de nyfikna kossorna som observerar arbetet påverkas inte heller i någon större utsträckning, däremot verkar de inte gilla kotulan som föda.
Hur har en sydafrikansk blomma hamnat här?
– Fröna kan köpas i trädgårdsbutiker och har sedan spridits på något sätt från trädgårdsodlingar. Hur spridningen därefter går till är däremot en bra fråga, man kan tänka sig att gäss kanske äter den här växten, eller att den fastnar på deras fötter. Så skulle det kunna spridas, säger Hans Sandberg.
Tror du att ni kommer lyckas stoppa spridningen?
– Det törs jag inte svara på. Invasiva arter är besvärliga men vi har startat försöken i god tid.